Dokument: Projektet som ska länka samman staden
Projektet Mälarporten är ett de största projekten i Västerås historia. Det handlar om miljarder i investeringsbelopp och kritiken har stundtals varit högljudd. Men mycket av kritiken fastnar i detaljfrågor om pengar och en minst sagt futuristiskt skiss över ett tak. Västerås Tidning Business bestämde sig därför för att gå till djupet i frågan: Vad är det projekt Mälarporten egentligen handlar om?
– Projekt av den här digniteten som inte får kritik – de finns inte.
Orden kommer från Anders Teljebäck, kommunstyrelsens ordförande i Västerås. Han är den som oftast får stå i frontlinjen för kritiken när Mälarporten och det nya resecentrumet debatteras.
Men istället för att rygga tillbaka har han målsättningen klar. Han vill se den utveckling som nu är på väg att växa fram inom hela Mälarportsområdet.
– Det här är en dramatisk utveckling av de centrala delarna av Västerås. Vi bygger framtidens Västerås. Vi pratar, med helheten där Ängsgärdet och Kopparlunden ingår, om minst 10 000 bostäder, verksamhetslokaler och nya funktioner. Tanken är att staden ska växa ihop i en helhet. Då är en knutpunkt att man ska kunna ta sig över stationsområdet både till fots och med cykel. Det är viktigt för stadens utveckling.
Han menar att projektet kommer att ändra karaktären på Västerås som stad.
– Det gör att hela det centrala Västerås blir något annat. Det ska funka för våra barn och barnbarn. Vi bygger för att staden ska kunna ha 230 000 invånare 2050.
Han får medhåll från stadsdirektör Helene Öhrling som ingår en av styrgrupperna i projektet och som följer arbetet noga.
– Det är ett fantastiskt projekt som pågått sedan långt tillbaka. Det är ett stort, spännande och komplext uppdrag som betyder mycket för utvecklingen av vår stad. Det är många aktörer som är involverade för att det ska lyckas. Det är viktigt för att Västerås växer med fler som flyttar in vilket ger fler invånare och fler företag. Vi är en Mälarnära stad som ligger i en attraktiv region. Vi behöver bygga fler bostäder och vill ha ett levande city – och kommer få ett ökat resande. Då blir resecentrumet, som är en del av Mälarporten, viktigt, säger hon och fortsätter:
– Jag är ju västeråsare, född och uppvuxen här. Det här är ett fantastiskt område som vi inte använder på bästa sätt. Vi vill bygga en ny och attraktiv stadsdel som bidrar till att Västerås blir den här hållbara kommunen som är modern och innovativ. Dessutom är det viktigt att få en brygga mellan Mälaren och övriga city.
Anders Teljebäcks vision är att hela området i framtiden kommer att ändra karaktären på centrala Västerås.
– Ni kan tänka er stråket från Öster Mälarstrand när det här är färdigbyggt – då kommer det hända saker hela vägen. Shopping och restaurangliv blandat med bostäder och kontor. Dessutom ska det vara enkelt att ta sig den här vägen via resecentrum.
Tror du att det här blir Västerås nya city?
– Nej inte ett nytt city. Mälarporten blir en del av ett utvidgat city. Hela Västerås city kommer att gynnas av att det bor många människor i området.
Just resecentrumet där Västerås nuvarande station ska ersättas är en central del i hela projektet.
Bakgrunden är att Trafikverket har kommit fram till att Västerås nuvarande station inte kommer att hålla måttet i framtiden. Redan nu, från 2020 menar de i en utredning att kapaciteten behöver ökas, eftersom tågtrafiken och antal resenärer väntas öka. På sikt finns behov av att bygga om spåren och järnvägsstationen i Västerås för att klara tågtrafik och resenärsströmmar. Järnvägen upplevs idag som en barriär i staden. Dagens anläggning har spår- och signaltekniska brister som bromsar en utveckling av trafiken. Miljön för resenärerna upplevs inte som funktionell.
– Det är viktigt att vi får ett resecentrum som klarar framtidens reseströmmar. Tanken är att det här ska hålla i 100 år, minst. Inte 10 år som det nuvarande resecentrumet.
Trots den ibland livliga kritiken är Teljebäck helt övertygad om att projektet kommer att genomföras.
– Jag känner att det här är något som kommer att bli av. Hur det kommer att se ut, det kan vi naturligtvis diskutera fram och tillbaka. Men jag tror ingen har något emot att vi knyter ihop södra och norra sidan och att vi har passager över järnvägen. Det här området är väldigt tråkigt. Det är ju ett gammalt industriområde som det handlar om. Men blickar man framåt 25 år kommer det att vara en otrolig tillgång för staden.
– Vi måste ha ett resecentrum som klarar alla de krav som vi har ställt. Det ska klara reseströmmarna under de timmar då flest människor reser. Det kommer att öka och järnvägen kommer att ha en stor betydelse för oss i framtiden.
– Sen har vi ju en diskussion om utformningen. Där har vi enhälligt i kommunstyrelsen valt att gå på den utformning som vi nu jobbar med. Ibland tror jag debatten handlar om utformningen, ibland tror jag att den handlar om andra saker.
Hur tänker du då?
– Vilka ambitioner man ska ha med det här området. Och där tycker jag att det är klart att vi ska ha stora ambitioner med hela Mälarportsområdet och då spelar resecentrumet en stor roll.
Även Helene Öhrling är inne på samma linje.
– Det är en gestaltning som finns framtagen. Det är inte säkert att det blir exakt så här, men det är något att förhålla sig till. Det är bra att ha en vision utifrån det hållbara perspektivet. Västerås ska vara en stad som sticker ut och gestaltningen ska vara tilltalande. Det är ju det man möts av när man reser hit.
I dagsläget finns inga exakta siffror som visar vad det nya resecentrumet kommer att kosta. Däremot finns uppgifter om att det i slutändan kommer att kunna landa på omkring två miljarder kronor.
– Då pratar vi hela resecentrumet, med fyra ingångar och två passager. Det är på väldigt lång sikt. Jag tror att vi måste tänka mer på vad vi gör nu – och vad vi gör sen. Då kanske inte summorna hamnar på de beloppen. Om allt skulle göras på en gång förstår jag att man ryggar åt kostnaden, men tanken är ju att man ska kunna ta det här på ett bra sätt i etapper. Självklart ska vi göra allt vi kan för att hålla nere kostnaderna för staden. Det är en diskussion som pågår just nu och då vänder vi på alla stenar för att få ned kostnaderna. Det viktiga för mig är att vi klarar de mål som vi har satt upp ur de resandes perspektiv, att vi bygger ihop staden norr och söder om järnvägen och att det ska vara något som vi kan vara stolta över gemensamt, säger Anders Teljebäck och får medhåll från Öhrling.
– Exakta siffror finns inte. Vi är inte riktigt där. Men vi planerar för något som ska hålla 75-100 år och vi vill bygga hållbart över tid. Det är viktigt nu när vi är i det här planeringsskedet att vi hittar en väg framåt i genomförandet som är den är den säkraste, som kräver minst resurser och går fortast. Det är klart att man kan tycka att saker och ting är dyra, men om man ska bygga något som ska hålla i 100 år måste man bygga och planera klokt, säger hon.
Trots kritik tuffar alltså projektet på. För Anders Teljebäck är det viktig att processen fortgår.
– Att göra en halvmesyr igen ser jag inte som ett alternativ. Då ska man veta att processen för det nya resecentret drogs igång 2007. 2010 beslutade man att järnvägen skulle vara kvar på markplan. 2013 tog vi beslut om den övergripande översiktsplanen. 2015 togs beslut om den här gestaltningen. Så vi har redan hållit på i 13 år. Att göra en halvmesyr då – det tänker inte jag ta politiskt ansvar för.
– Under hela den tiden har alla oavsett vem som suttit i ledningen varit noga med en bred politisk förankring.Min ambition är att det ska finnas en förankring som går över mandatperioder och majoriteter. Ett projekt av den här digniteten klarar inte tvära kast.
Verksamheter i området
Utöver stationshuset är det redan nu klart med flera verksamheter i området. Mellan S7 med Comfort Hotel och ”Skattehuset” kommer Socialtjänsten att husera framöver. Och längre norrut mot Björnövägen placeras Västerås nya polishus.
Läs mer om Projekt Mälarporten
►► Världskänd arkitekt bakom utformningen
►► Nu börjar planerandet – och alla får vara med och tycka till
►► Så planeras det kollektiva resandet i framtiden
