Världsarkitekten har ritat nya resecentrumet
BIG. Bjarke Ingels Group. Namnet förekommer i ett stycke i detaljplanen och sedan som sedvanligt att företaget tagit fram illustrationerna på den framtida stationen.
Men vilka är då BIG och Bjarke Ingels? Det är knappast ett nytt namn för de namnkunniga inom arkitektur.
Men handen på hjärtat, är det någon som kommer ihåg vem som är arkitekt till Skrapan? Nej, det är inte mångasom lagt namnet Boris Culjat på minnet.
Men tillbaka till Bjarke Ingels. Den 46-årige dansken har gjort sig ett mycket stort namn internationellt.
Bjarke Ingels står bakom mycket uppmärksammade byggnader i hemlandet Danmark, ett antal byggnadsverk runt om i Europa, 2 World Trade Center på Manhattan och så Västerås centralstation. Ja, du läste faktiskt rätt.
Arkitekten som står bakom Västerås centralstation, eller Västerås Travel Centre (VTC) som BIG själva kallar byggnaden, har ritat ett framtida gigantiskt landmärke på Manhattan.
På Manhattan kommer klättrande stora kuber vara karaktäristiskt för det Ingels-ritade 2 World Trade Center. En form som faktiskt kommer att gå igen, fast åt andra hållet och med mindre kuber i Vasatornet – också det ritat av Bjarke Ingels.
Runda former, kubiskt och bokstavsformat, så beskriver Bjarke Ingels själv utformningen.
Och just så blir utformningen av stationen, broarna och taket som ska sammanlänka city med Mälaren och skapa Mälarporten.
De runda formerna ska kännas inbjudande i en vanligtvis hård urban miljö som en järnväg normalt sett är.
De två mjuka broarna ska vara lätta att ta sig över med cykel och till fots. De ska binda ihop staden med Mälaren på andra sidan järnvägen och upphäva känslan av barriär som järnvägen är för västeråsarna. Därav namnet Mälarporten – porten mot Mälaren.
Taket lyfts högt upp i sina hörn och faller ner mot fasadernas mitt. De lyfta hörnen illustrerar stadens flöden och bjuder in till staden innanför.
Varför sveper taket inåt? Så beskrivs tanken i detaljplanen för stationen:
”Att taket blir lägre mot mitten har både praktiska, konstruktionsmässiga och dramaturgiska grunder. Genom att taket faller lågt ned över broarnas mittpunkter inkräktar det inte på några kommersiella ytor, samtidigt som man minimerar tvärsektionens utbredning över spårområdet och därmed även byggkostnaderna.”
