Engagerade. Mikael Djupenström, biträdande övervakare, och Caroline Eriksson, frivårdsinspektör.
Engagerade. Mikael Djupenström, biträdande övervakare, och Caroline Eriksson, frivårdsinspektör.

Dömda kan behöva hjälp att starta ett laglydigt liv

När brottsdömda har fått sitt straff kan de behöva hjälp att hitta tillbaka till ett laglydigt liv. Biträdande övervakare och samhällstjänst ska fungera som vägar in i samhället.

Publicerad Senast uppdaterad
Kompakt. I Kriminalvårdens lastbil visas en fängelsecell. På grund av platsbrist kan det ibland bo två personer i en cell.
Kompakt. I Kriminalvårdens lastbil visas en fängelsecell. På grund av platsbrist kan det ibland bo två personer i en cell.

På tisdagen och onsdagen är Kriminalvården i Västerås och informerar om insatser som privatpersoner, föreningar och andra myndigheter kan göra för att minska risken att människor dömda för brott återfaller i brottslighet.

Biträdande övervakare är människor ute i samhället som engagerar sig frivilligt för att vara en förebild och ett stöd för en dömd person. När fler döms för brott ökar också behovet av stöd. Människor med olika bakgrunder och i olika åldrar kan ta uppdraget.

– Det viktiga är att du vill göra en insats för en individ, säger Caroline Eriksson, frivårdsinspektör på Kriminalvården.

Den som är biträdande övervakare kan till exempel hjälpa till med myndighetskontakter och vara en social kontakt som den brottsdömda personen kan prata med.

Mikael Djupenström i Fagersta är biträdande övervakare. Han träffar sina kontaktpersoner en eller två gånger i månaden då de till exempel går ut och fikar. Han finns också tillgänglig på telefon om någon vill prata eller fråga något. Det har till exempel hänt att en person vill ta körkort och då har han bokat in vederbörande på en körskola.

– De ska få hjälp att komma i gång men jag ska inte göra jobbet åt dem, säger Mikael Djupenström.

Samhällsnyttigt syfte

En annan insats för att brottsdömda ska komma in i samhället är samhällstjänst. En samhällstjänstplats behöver vara en ideell eller kommunal verksamhet med ett samhällsnyttigt syfte. Att ta emot en samhällstjänstplacering kan vara både en hjälp för verksamheten och en viktig möjlighet för individen.

Mikael Djupenström jobbar själv som rörmokare men genom föreningslivet är han även engagerad i att bidra med samhällstjänstplatser. Han är aktiv i föreningen En hjälpande hand, som har en secondhandbutik där man också låter människor göra samhällstjänst.

– De flesta tycker att det är kul, säger han.

Vissa kanske skulle uppleva det som skrämmande att samarbeta med människor som har ett kriminellt förflutet. Mikael Djupensrtröm har själv positiva erfarenheter.

– Jag har inte haft några incidenter. De flesta är bara glada att bli sedda, säger han.

Caroline Eriksson berättar att man också ser till att placera de dömda personerna på passande platser beroende på lämplighet eller utifrån önskemål från den som tar uppdraget som biträdande övervakare eller bidrar med en samhällstjänstplats. Någon kanske bara vill ta emot ungdomar, eller bara kvinnor.

– De ska känna sig trygga, säger hon.

Elektronisk övervakning. Med fotboja så avtjänar man sitt straff i sin egen bostad i stället.
Elektronisk övervakning. Med fotboja så avtjänar man sitt straff i sin egen bostad i stället.
Powered by Labrador CMS