Efter stölderna på Anundshög – det händer nu: ”Grovt brott”
För två veckor sedan uppdagades flera gropar efter olaglig metalldetektering på Anundshög och nu väntar ett rättsligt efterspel.
Publicerad
I slutet av förra veckan undersöktes platsen av arkeologer från Stiftelsen Kulturmiljövård på uppdrag av Länsstyrelsen i Västmanlands län. Rapporten med resultaten från undersökningen har nu överlämnats till polisen, skriver Västerås stad i ett pressmeddelande.
– Det arkeologerna från Stiftelsen Kulturmiljövård kunde konstatera förra veckan är att antalet gropar är betydligt fler än de 56 som vi trodde först och att den/de som grävt har försökt dölja sina spår, säger Margareta Boije, Kulturmiljöhandläggare på Länsstyrelsen i Västmanlands län.
Kulturmiljölagen både förbjuder att göra ingrepp i fornlämning, använda metallsökare eller ens medföra en metallsökare över en fornlämning utan tillstånd vilket gör att det nu är ett polisärende.
– Det är enormt glädjande att höra att polisen arbetar med fallet och att ärendet har flyttats till den grupp inom NOA som utreder kulturarvsbrott. Det är vårt gemensamma kulturarv som drabbats och intresset och känslorna av bestörtning och ilska som uttryckts både till oss på plats och genom media och social media den senaste veckan visar på hur viktigt vårt gemensamma kulturarv är för oss alla, säger Nina Eklöf, arkeolog och museichef vid Västerås museer.
– Det är ett grovt brott som är begånget. Vi har lång erfarenhet inom kulturarvsbrottsgruppen att utreda just dessa brott under ledning av åklagarkammaren för grov organiserad brottslighet. Fornlämningar är svåra att bevaka, vi ser gärna att allmänheten är vaksamma och vi välkomnar tips till polisen.se eller 114 14, säger utredare Christina Paldin på NOA.
John Ljungkvist, forskare vid Uppsala universitet, konstaterar att platsens värde med lämningar efter ett vikingatida maktcentrum är intakt oavsett antalet grävda gropar.
– De undersökningar som har gjorts tidigare av Anundshögsområdet visar att potentialen är enorm. De stora skeppssättningarna är minst lika speciella som själva högen, säger John Ljungkvist, forskare Uppsala universitet, forskningsprogrammet Vikingafenomenet.
