Barnmorska. Elin Åberg tar kvinnors besvär i klimakteriet på allvar. "Det finns hjälp att få för att förbättra livskvaliteten", säger hon.

Västeråsbarnmorskan tröttnade på utebliven hjälp – öppnade klimakterieklinik

Klimakteriet har i många år förbisetts av sjukvården. Kvinnor som mår dåligt skickas runt mellan olika vårdinstanser och känner att de inte blir tagna på allvar. Läkarens slutgiltiga alternativ är ofta att skriva ut antidepressiva mediciner.

Publicerad Senast uppdaterad

Elin Åberg, barnmorska på Capio Vårdcentral Vallby, säger att många kvinnor som lider av klimakteriebesvär missas av vården. Klimakteriet är normalt, det är inte en sjukdom och det är något som alla kvinnor får gå igenom, men det kan vara något som betydligt försämrar livskvaliteten.

Vanliga klimakteriebesvär

  • Oregelbunden mens
  • Nedstämdhet
  • Koncentrationssvårigheter
  • Inkontinens
  • Minskad sexlust
  • Humörsvängningar
  • Hjärtklappning
  • Besvär i slidan och urinvägarna
  • Torra slemhinnor och torr hy
  • Värmevallningar och svettningar
  • Sömnsvårigheter
  • Ledvärk
  • Försämrad organisationsförmåga
  • Försämrat minne

– Besvären kan misstas för att vara psykisk ohälsa som depression eller utbrändhet, man kanske inte orkar med jobbet längre och blir sjukskriven. Tidigare har man klarat av att ha många bollar i luften, i hemmet och på jobbet, nu kanske man inte klarar av det längre. Den del av hjärnan som strukturerar, planerar och organiserar påverkas av en östrogensänkning och förmågan för detta kan då försämras.

Klimakteriemottagning

Efter att ha tröttnat på att kvinnor i klimakteriet inte fick den hjälp de behövde tog hon saken i egna händer. Hon vidareutbildade sig hos gynekolog Kaj Wedenberg och startade tillsammans med Capio en klimakteriemottagning, en typ av mottagning som är relativt ovanlig i Sverige.

Hon säger att läkare är experter på sjukvård medan barnmorskor är experter på friskvård, ändå ligger klimakterievården hos läkare, framför allt familjeläkare.

– Problemet med det är att de här patienterna inte prioriteras utan ställs längst bak i vårt vårdsystem, för sjuka patienter går givetvis före. Därför kan jag se enorma fördelar med att en barnmorska handlägger klimakteriebesöken.

Färdigt koncept

På mottagningen samarbetar barnmorskan Elin Åberg, med bland annat psykolog och fysioterapeut. Läkare involveras eftersom barnmorskor inte har förskrivningsrätt av läkemedel för klimakteriebesvär eller vid sjukdomsmisstanke.

– Här ser jag en helhet. Vi har ett färdigt koncept där jag har hand om besöken, sen läser Kaj Wedenberg, ansvarig läkare/gynekolog, mina anteckningar, kontrasignerar och förskriver den behandling som patienten önskar samt vidimerar provsvar.

Klimakteriets faser

  • Perimenopaus: Fluktuerande hormonnivåer, äggstockarna minskar östrogenproduktionen.
  • Menopaus: Allra sista menstruationen.
  • Postmenopaus: Efter menopaus, pågår resten av livet.
  • Klimakteriet: Är en period som kan pågå i 10 år i anslutning till menopaus (sista delen av perimenopaus och några år efter menopaus).
  • Övergångsperioden: Startar när ovarialfunktionen börjar svikta tills några år efter menopaus. Förändringen sker över tid.

Besvären under klimakteriet kan vara både fysiska och psykiska samt även vara diffusa, det här eftersom det finns östrogenreceptorer i hela kroppen som påverkas på olika sätt av östrogenbrist.

– Olika delar av hjärnan påverkas av en östrogensänkning. Bland annat påverkas ångestcentrum i hjärnan, stresshormonet kortisol stiger när östrogen sjunker och många känner en oro fast det inte finns någon egentlig anledning och det är också vanligt att man blir mindre stresstålig, säger Elin.

Känner sig orkelösa

Östrogenet hjälper också kroppen att skapa energi.

– Många som söker hjälp säger att de är helt orkeslösa. De vill inte vara med vänner, de vill inte göra någonting, de orkar inte, sexlusten är helt borta och de känner att de inte har någon livslust – att de har tappat livet!

Men det finns inte tillräckligt med kunskap om klimakteriet i vården och Elin upplever att kvinnohälsa överlag, men framför allt klimakterievård, är underprioriterat.

– Det finns så mycket mer som händer i övergångsperioden än vad man tänkt tidigare. Har mensen upphört? Inte? Har du värmevallningar och svettningar? Inte? Ja, då kan det inte bero på klimakteriet.

Hon säger att rådgivning och behandling mycket handlar om att lyssna på patienten.

– Många av patienterna upplever att de inte tas på allvar, de slussas hit och dit i en form av vårdkarusell och ingen hittar vad besvären beror på.

Livskvalitet

Genom att tillsätta östrogen, efter att hänsyn tagits till olika riskfaktorer, kan klimakteriesymptomen försvinna helt eller dämpas.

– Behandlingen går ut på att ge livskvalitet, och det är så roligt att kunna hjälpa, avslutar Elin Åberg.

Powered by Labrador CMS