Svårt för kvinnor i länet att få specialhjälp mot klimakterierelaterade besvär
I Stockholms län var andelen kvinnor över 40 år som fick vård i den specialiserade öppenvården för klimakterierelaterade besvär sju gånger större än andelen i Västmanlands län, enligt 2017 års siffror från Socialstyrelsen. – Det hör sannolikt ihop med tillgången till gynekologiska mottagningar och kvinnosjukvård. Skillnaderna är inte förvånande eftersom vården i allmänhet inte är rättvist fördelad i hela landet, säger professor Angelica Lindén Hirschberg till Nyhetsbyrån Siren.
Drygt 55 000 kvinnor över 40 år fick förra året en diagnos i öppenvården för "sjukliga tillstånd i samband med klimakteriet". Det motsvarar drygt två procent av kvinnorna i den åldersgruppen.
Gynekologmottagningar tillhör den så kallade specialiserade öppenvården. Även besök på akutmottagningar räknas in i statistiken, dock inte vårdcentraler, där man också kan få vård för klimakteriesymptom.
Enligt Angelica Lindén Hirschberg, professor i gynekologi och obstetrik på Karolinska institutet, kan den ojämlika fördelningen av gynekologmottagningar i landet leda till att kvinnor på mer avlägsna orter kanske inte söker alls eller uppsöker en vårdcentral i stället för att besöka en gynekolog. Det kan då innebära att man inte få den vård man behöver.
– Detta tillhör gynekologens specialområde så generellt har gynekologer mer kunskaper än allmänläkare, säger hon.
Vallningar, svettningar och sömnstörningar är de vanligaste symptomen, förklarar Angelica Lindén Hirschberg. Även blödningar i samband med menopausen och problem relaterade till slidans slemhinnor sammanfattas under den aktuella diagnosen.
Angelica Lindén Hirschberg tror inte att kvinnor i Stockholmstrakten har mer klimakterierelaterade symptom än andra, även om vissa skillnader inte kan uteslutas.
– Det här är visserligen tillstånd som kan påverkas av stress och det är mer stressigt i en storstad, men i första hand tror jag att skillnaderna beror på tillgång till vård, säger hon.
