Löftet: 1 000 nya bostäder per år – så gick det

Efter valet 2104 bildade den smått osannolika konstellationen S+MP+C+KD majoritet i Västerås och deras stora gemensamma mål var tydligt: det skulle byggas fler bostäder i Västerås. 1 000 nya bostäder per år var målet – hur har det gått?

Den första utmaningen vi står inför är våra stora framtidsinvesteringar. Vi blir allt fler invånare i Västerås kommun vilket innebär att vi måste bygga fler bostäder … 1 000 nya bostäder varje år. Kraftsamla kring bostadsbyggandet. Samla alla aktörerna på bostadsmarknaden.

Citaten är tagna från det 130-punktsprogram som Samarbete från Västerås, som majoriteten i Västerås valde att kalla sig, tog fram i början av mandatperioden. Redan på första sidan i programmet slås bostadsbyggandet fast som den stora utmaningen för Västerås, och ett antal gånger nämns det stora målet: 1000 nya bostäder per år ska byggas i Västerås den kommande mandatperioden.
– När vi tillträdde 2014 låg bostadsbyggandet på runt 300–400 bostäder om året. Alla pratade om bostadsbristen. Vi gav oss tusan på att klara målet och idag bygger vi 1 100 bostäder om året, säger Lars Kallsäby (C) som var den som blev ordförande i Byggnadsnämnden och varit det under den gångna mandatperioden.

Varför var det målet så viktigt för er?

– Därför att vi hade en befolkningsökning som tryckte på. Vi hade en stor inflyttning, dels på grund av invandring men också för att näringslivet växte. Antalet företag i Västerås blev fler och i och med det behövde också fler flytta hit, berättar han.

Bostadsbyggandet tog fart – rejält. Kommunen i sig bygger inga bostäder, men med ett ökat fokus på nya detaljplaner och nya bygglov tog det snurr, även om det inte gick så fort som 1000 nya bostäder per år. 2015 färdigställdes nästan 700 nya bostäder i Västerås, året efter var siffran nästan 900 och 2017 slogs målet med 120 bostäder: 1120 landande det på då. Hittills har det färdigställts 485 bostäder i Västerås under 2018.

– Målet var 4 000 bostäder för den här mandatperioden. Vi fick ju inte 1000 bostäder per år på en gång. 2014 var ett förlorat år i och med att vi tillträdde i oktober, så det är egentligen åren 2016 – 2018 som det tagit fart. Så tittar du 2015 – 2019 så är vi inte långt ifrån målet på 4000. Så man kan inte slå oss på fingarna och säga att vi inte har levererat volymerna, säger Lars Kallsäby.

Kritik mot förtätning

Men en ökad utbyggnad av Västerås har inte gått helt smärtfritt. Diskussionen om att staden förtätas har gått varm och protester har kommit från boende i många stadsdelar: som till exempel Pettersberg, Skallberget och Hammarby. På vissa håll har planer fått läggas på is just på grund av protester och överklaganden.

– Det är klart att människor reagerar på när det förändras i deras närmiljö. Det måste man möta med största respekt och allvar, säger Lars Kallsäby och fortsätter:

– Och i vissa områden, som Hammarby – hade vi gjort annorlunda där, haft en stadsdelsdialog innan vi började planarbetet till exempel, tror jag att vi idag haft en färdig detaljplan och kanske en påbörjad byggnation. Men som läget ser ut nu efter allt som har hänt tror jag inte att det kommer att hända något på Hammarby den här mandatperioden heller.

Lars Kallsäby återkommer ofta till att man borde haft mer dialog ute i stadsdelarna och serviceorterna då bostadsbyggandet tog fart.

Om du får vara självkritisk, skulle ni haft det som krav redan när målet sattes 2014?

– Ja. Vi hade med det här med att ha ortsdialoger i 130-punktprogrammet, men jag fick inte fram de förrän 2018. Jag hade velat ha dem tidigare. Men jag måste få försvara min förvaltning också: allt vi gör har fördubblats: vi beviljar dubbelt så många bygglov, dubbet så många detaljplaner – men vi har inte blivit dubbelt så många.

Ökat tempo på förvaltningen

Visst har den nya politiska inriktningen märkts av på tjänstemannanivå. Ett ökat tempo och större fokus på just bostäder är två saker.

– Det har påverkat oss väldigt mycket. Eftersom bostäder har varit en sådan skarp målsättning från politikens håll så har vi också prioriterat det i vårt arbete. Det handlar tillexempel om vilka detaljplaner som ska prioriteras först, och då har bostäder varit en sådan del, säger Carl Arnö som är stadsbyggnadsdirektör i Västerås.

Han berättar också att man på senare tid fått ändra fokus.

– Nu börjar man se saker som man kanske inte har hunnit med inom kommunen, till exempel skolor. Det har inte bara med bostäder att göra, utan även att tillväxten har gått så fort. Det gör att man måste ha grepp om att bygga skolor och förskolor i samma takt så att man täcker upp för behoven. Där är vi nu, vi jobbar intensivt med den frågan att få till det på ett bra sätt.

Het politisk fråga

Inför valet till kommunfullmäktige i höst, blev stadsbyggnad en av de stora valfrågorna. Flera partier och intresseorganisationer pekade dels på en ökad förtätning – och på att man glömt bort andra saker, som till exempel idrottsanläggningar, då man byggt bostäder. Många efterlyste också att dialogen mellan kommun och medborgarna måste bli bättre i framtiden.

Även kommunstyrelsens ordförande Anders Teljebäck (S) nämnde stadsbyggnad som en av anledningarna till att Socialdemokraterna lokalt backade i valet.

– Jag är ganska övertygad om att det är så här: det händer väldigt mycket i städer som vår, mycket positivt, men många känner att de inte är med. Sen menar jag att den här diskussionen om hur vi bygger, hur vi kompletterar ute i bostadsområdena, helt klart har spelat in, sa han till Västerås Tidning några dagar efter valet.

Även Lars Kallsäby och Centerpartiet har tänkt nytt. Inför nästa mandatperiod vill de driva igenom flera krav när det kommer till bostadsbyggande i Västerås: bland annat att dialogen med de boende ska ske på ett tidigare stadie i byggprocessen.

– Vi upplever att vi varit oerhört lyhörda när vi gått fram med detaljplaner där vi har haft samrådsprocesser – men ändå så finns en otroligt stark bild av att vi inte lyssnar och att vi skulle köra över folk. Den bilden, menar jag, är tyvärr väldigt felaktig. Vi lyssnar – men det betyder inte att vi varje gång gör som opinonen säger. Men vi från Centerpartiet säger i alla fall: hädanefter när vi ska göra nya detaljplaner i bebyggd miljö måste det ha skett någon form av dialog med de boende innan.

Vem och på vilket sätt Västerås ska styras de närmaste fyra åren är när denna artikel skrivs inte klart. Vad som är klart är ändå att kommunen planerar för två helt nya stadsdelar: Mälarporten i centrala Västerås, och Sätra, som kommer att ligga vid Erikslund. Det byggs fler och fler bostäder på serviceorterna, som i Svanå och Dingtuna.

Enligt Västerås stads program för bostadsförsörjningen 2018-202, som antogs av fullmäktige i slutet av förra året, tar man höjd för att 40 000 nya bostäder kan behöva byggas till år 2050 – det är 1250 per år. 250 mer än målet som sattes 2014.

– Jag är förbaskat stolt och nöjd över det vi gjort hittills, men vi måste bli bättre på att lyssna. Västerås kommer att fortsätta utvecklas och därför måste vi jobba mer med medborgarna, företagen och föreningarna. Det kommer ta lite längre tid att få fram bostäder om vi gör så – men eftersom vi har så mycket i "skafferiet" så kommer vi att ha råd att göra det, säger Lars Kallsäby.