Västmanland bedöms vara högrisklän för granbarkborren
Granbarkborren har spridit sig över landet och orsakat stora skador på granskog. Bland de värst drabbade länen finns Västmanland – och värre kan det bli. Enligt nya uppgifter som Skogsstyrelsen tagit fram bedöms 25 procent av skogsarealen i länet ha medelhög till hög risk för angrepp av granbarkborre.
Granbarkborren har spridit sig över landet och orsakat stora skador på granskog. Bland de värst drabbade länen finns Västmanland – och värre kan det bli. Enligt nya uppgifter som Skogsstyrelsen tagit fram bedöms 25 procent av skogsarealen i länet ha medelhög till hög risk för angrepp av granbarkborre.
Granbarkborren har orsakat skador på granskog motsvarande 7 miljoner kubikmeter skog värt flera miljarder kronor i framförallt södra och mellersta delarna av Sverige under 2019. För att komma tillrätta med problemen, och rädda så mycket virkesvärde som möjligt, är det viktigt att nya angrepp hittas och bekämpas i tid.
Därför lanserar nu Skogsstyrelsen en ny karttjänst där skogsägare och andra kan se var i skogen risken är störst för angrepp av granbarkborre.
– Vår nya riskindexkarta visar var olika riskfaktorer sammanfaller. Den hjälper skogsägare att styra stegen i rätt riktning så att de lättare kan hitta angreppen när granbarkborrarna åter igen börjar svärma framåt våren, säger Alice Högström, projektledare på Skogsstyrelsen.
Länen med störst risk
Kartan visar bland annat att det finns en större andel av skogarna i höga riskklasser i länen Blekinge, Västmanland och Jönköping, men läget är även allvarlig för övriga län i södra Sverige. Det som bidrar till en hög riskklassning är bland annat mycket gran, närhet till hyggen och tidigare angrepp, samt torr mark.
Enligt Skogsstyrelsen är risken för spridning störst i Jönköpings län. Därefter följer Blekinge och Västmanland på delad andra plats. Enligt Skogsstyrelsens bedömning riskerar 25 procent av skogsarealen i både Blekinge och Västmanland ha medelhög till hög risk för angrepp av granbarkborre.
Riskindexkartan bygger på analyser från olika geografiska data och satellitbilder som bearbetats bland annat med hjälp av artificiell intelligens. Underlaget till analyserna kommer från Skogsstyrelsens egna informationssystem men även från andra aktörer som Skogsstyrelsen samarbetat med i framtagandet av kartan.
