Långa perioder med dygnsmedeltemperaturer över tjugo grader har varit relativt ovanligt i Sverige. Men i framtiden kan värmeböljor som under den rekordheta sommaren 2018 vara regel snarare än undantag.

Västerås väntas få mellan tio och 20 sammanhängande dagar med värmebölja en typisk sommar om 50 år, alltså dagar där dygnsmedeltemperaturen är över 20 grader.

Under 90- och 00-talet innehöll en typisk sommar i Västerås – i statistisk bemärkelse – av sammanhängande värmeböljor på högst några dagar.

– Vi ser värmeböljor som en av de större riskerna kopplat till att klimatet förändras. De blir både fler och intensivare, säger Ida Knutsson, utredare vid enheten för miljöhälsa på Folkhälsomyndigheten.

Att klimatet värms upp syns redan i SMHI:s historiska data. Under de senaste decennierna har värmeböljorna blivit fler och längre. Västerås saknar en mätstation med historisk temperaturdata. I Sala, där man uppmätt dygnsmedeltemperaturer sedan år 1970, registrerades den längsta sammanhållna värmeböljan år 2018. Då låg dygnstemperaturen över tjugo grader 13 dagar i sträck.

SMHI tar fram detaljerade framtidsscenarion, som gäller för åren 2069 till 2098, där de tittar på hur framtidens klimat kan komma att se ut, beroende på hur halterna av koldioxid utvecklas under resten av århundradet. Det mest optimistiska scenariot bygger på en värld där utsläppen börjar minska år 2040, något som kräver kraftfulla klimatåtgärder. Det mer pessimistiska bygger på att utsläppen fortsatt ökar genom hela århundradet.

Framåt slutet av århundradet väntas de längsta värmeböljorna under ett typiskt år bli ganska lika den extremt varma sommaren 2018. Men det här representerar en medelsommar. Även i framtiden kommer det att finnas både varmare och kallare somrar, så ett ovanligt varmt år i framtiden kommer värmeböljorna att vara längre ändå.

Dygnets medeltemperatur kan kännas lite abstrakt, men om medeltemperaturen är 20 grader innebär det i genomsnitt att dagens högsta temperatur når mellan 25 och 26 grader, enligt SMHI.

Fortsätter utsläppen i stället i dagens takt väntas Mälardalen och södra Sveriges kustpartier få värmeböljor som varar tre till fyra veckor. Det är alltså de mest befolkade delarna av landet som får flest varma dagar.

Men även om norra delarna av landet väntas ha färre riktigt varma dagar kan de som ändå finns slå hårdare. Detta beror på att tröskeln för negativa hälsoeffekter är lägre i områden med lägre temperaturer, säger Christofer Åström, som är forskare på institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet:

– Hälsokonsekvenserna vid samma temperatur är mycket högre i norra länen, så även om vi har färre dagar med värmebölja i norra Sverige kan det slå hårdare.

Allt fler äldre – största riskgruppen

Effekterna av riktigt varma temperaturer märks omedelbart i dödlighetssiffrorna. En studie från Umeå universitet har visat att dagliga dödligheten ökar med tio procent om maxtemperaturen överskrider 26 grader tre dagar i sträck. Blir det mer 30 grader ökar den med ytterligare tio procent. Det är framför allt äldre personer och andra som har underliggande sjukdomar som är i riskgrupp.

Om 50 år väntas var fjärde person i Sverige vara 65 år eller äldre, upp från var femte i dag. I Västerås väntas 25 procent av befolkningen vara 65 år eller äldre.

Under värmeböljan 2018 dog drygt 700 fler personer än normalt, enligt Folkhälsomyndighetens beräkningar.

– Det är inte vanligt att man dör av värmeslag i Sverige. Det är ofta att man har andra underliggande sjukdomar, att man har problem med hjärta och cirkulation och helt enkelt dör av hjärtfel. Kroppen får svårt att hantera den här överskottsvärmen och det blir ytterligare en påfrestning på det bakomliggande hälsotillstånd som man har, säger Ida Knutsson vid Folkhälsomyndigheten.