"Livet är lugnare nu fast jag jobbar 12–14 timmar om dagen"

Bagaren Kim Lund tycker att det är mer vilsamt att ha mycket att göra än när kalendern är tom. Hon berättar också varför hon ser bröddegen som en kollega.

Publicerad

Vem är du?

– Jag är född och uppvuxen här i Västerås. Utbildad bagare, jag pluggade här i stan och sen har jag varit runt en hel del. Jag är väl mitt jobb mycket. Jag har alltid hållit på med bakning på fritiden också i och med att jag tävlat en del. Det här är ett yrke där man måste vara närvarande hela tiden, man kan inte bara komma hit och... inte vara en del av det hela. Jag brukar säga att degen är som en kollega och det säger väl lite om en själv också.

Utveckla det, hur menar du då?

– Vi jobbar med kulturspannmål och ekologiska mjöler så det är levande grejer. Surdegar är levande, så man måste kolla hur den mår varje dag, mäta temperaturen. Vi tar temperaturen på allt, kollar luften, skriver upp vad det är för väder, ja allt. Jag har alltid varit väldigt nördig och snöar in mig på saker. Jag behöver ha projekt – och Bageri April är ett lyxprojekt.

Hur kom du på att det var bagare du skulle bli?

– Mina föräldrar är kockar så jag har alltid varit med i köket. Sen sa de till mig att jag inte skulle bli kock och då tänkte jag ”Vad kan jag då bli?”. Och bagare ligger väldigt nära kockyrket.

Familj?

– Mamma, pappa, två bröder varav en av dem också är kock, han fick bli det! Sen har jag en bonusmamma också. Jag bor här i Västerås med min sambo Pär som jag också driver Bageri April med.

Hur hamnade du i Västerås igen?

– Jag har alltid tyckt väldigt mycket om Västerås och mitt mål har alltid varit att komma tillbaka hit. Men jag kände att för att få andraerfarenheter och utvecklas var jag tvungen att flytta härifrån ett tag. Så efter gymnasiet gick jag en yrkeshögskola i Kristanstad där jag tog mitt gesällbrev. Sen flyttade jag till Stockholm för att jag ville jobba på bra ställen och få erfarenhet. Men så fort jag började känna att jag hade kött på benen så flyttade jag hem.

– Jag började jobba på Frank när jag kom tillbaka men jag kände att det inte var 100 procent jag. Jag saknade bakningen. Så Pär och jag pratade och kom fram till att om vi ska vara kvar i stan så måste vi ha något vi brinner för – och då blev det Bageri April som vi öppnade i april.

Hur är det att leva det liv du lever nu, för jag antar att det är ganska mycket jobb?

– Jag har adhd så jag behöver sysselsätta mig hela tiden. Så för mig är det vila att göra saker, och jag blir stressad av att inte ha någonting att göra. Så innan vi hade bageriet har jag alltid jobbat mycket, tävlat i bakning då jag varit med i bagarlandslaget och coachat juniorlandslaget. Så skillnaden nu är egentligen att jag bara har en sak att fokusera på. Så för mig är livet lite lugnare nästan även om jag jobbar 12–14 timmar om dagen.

Vad är det bästa med Västerås?

– Jag tycker Västerås är familjärt. Det är ganska stort så man behöver inte ha tråkigt, samtidigt som det verkligen är en småstadsatmosfär.

Vad kan bli bättre?

– Att det blir lättare att driva företag i Västerås, det skulle vara väldigt värdefullt. Vi letade i över två år efter en lokal och vi hade verkligen tur att hyresvärden och projektledaren var så sjyssta mot oss. Sen skulle jag önska mig ett centrum med minde trafik så man verkligen kan vistas mer här. I Stockholm till exempel stänger de av hela gator så att man kan ha uteserveringar i större utsträckning. Så ett city som är mer av en träffpunkt än ett ställe där saker och människor transporteras.

Vilken västeråsare är du nyfiken på?

– Jag har funderat lite och kommit fram till att jag är nyfiken på Alisa som driver Findie. Hon har sjukt många bollar i luften och jag tror hon har många spännande framtidsplaner för den här stan.

Västerås Tidning träffar västeråsare i vardagen

Här möter ni västeråsaren i vardagen. Intervjupersonen får även berätta vilken person de i sin tur är nyfiken på, och det är den som dyker upp i nästa nummer.

Är du som läser nyfiken på någon speciell person i Västerås? Maila gärna mig, så kanske den personen dyker upp här så småningom: sofie.tejre@vasterastidning.se

Powered by Labrador CMS