Västeråsfödda författaren Emma Ångströms nya bok utspelar sig i Gäddeholm. Foto: Helena Andersson

”Det är första gången jag skriver mer personligt”

Sorg, ensamhet, utsatthet, psykisk ohälsa och hur det är att vara kvinna – paketerat i thrillerform. Till de döda är Västeråsfödda författaren Emma Ångströms nya psykologiska verk. Boken utspelar sig i Gäddeholm där huvudpersonen bor i en flygel i anslutning till herrgården.

Publicerad
Foto: Piratförlaget

Hittills har Emma Ångström skrivit fem fristående romaner, samtliga med ett mått av spänning i sig.

– Jag är inte själv så förtjust i klassiska deckare, att följa ett polisarbete, men jag är intresserad av karaktärernas drivkrafter, att skriva spänning där det psykologiska är det bärande.

Hon har alltid varit en skrivande person och började som ”Ung-reporter” på Vlt.

– Efter studenten, då det obligatoriska sabbatsåret innan man ska ta sig i kragen och skaffa sig ett jobb kom, så ville jag gå på folkhögskola och hamnade på skrivarlinjen på Wiks folkhögskola.

Emma berättar att det var en ögonblicklig förälskelse.

– Det kändes direkt att det här måste jag göra, det var lite som att komma hem, säger hon.

2009 släpptes hennes första bok Och allt är förvridet. Sju år senare gavs hennes andra bok Mannen mellan väggarna ut på ansedda Piratförlaget.

Emma Ångström jobbar som kommunikationschef på ett arkitektkontor i Stockholm, en kreativ bransch där hon också får jobba med skrivandet.

Den nya boken handlar till stor del om kampen och längtan efter ett barn.

– Det är första gången jag skriver mer personligt, tidigare har jag kanske berättat andras historier men nu valde jag att använda mina egna erfarenheter och göra boken som en psykologisk thriller.

Boken startar då en ung kvinna flyttar ut till Gäddeholm med sin make. Hon är på väg att öppna en liten blomsterbutik i Kopparlunden och känner att nu ska livet börja, de ska starta familj och allt känns underbart och härligt.

– Men när mannen åker bort en vecka så märker hon att något inte stämmer. Något är märkligt i huset och hon vet inte längre vem hon kan lita på - kan hon ens lita på sig själv?

Att längta efter barn är något som Emma själv har stor personlig erfarenhet av efter sex missfall.

– Jag tror och hoppas att det har gett berättelsen mer djup att jag har utgått från egna erfarenheter. Och kanske kan boken hjälpa andra som går igenom samma sak.

För Emma är skrivandet väldigt positivt – och väldigt svårt.

– Skrivandet har alltid varit en ljuspunkt i livet som man kan hålla i sig i och också fly in i och skapa sina egna verkligheter.

Till de döda är den första av hennes böcker som utspelar sig i Västeråstrakten.

– Västerås ligger mig varmt om hjärtat och jag har många goda minnen härifrån. Mina föräldrar hyrde annexet på Gäddeholm under några år när jag var i tjugoårsåldern så jag var ofta där. Det är en väldigt fascinerande plats och en perfekt scen för det som min karaktär går igenom.

Gäddeholms herrgård Foto: Helena Andersson

Emma Ångström

Född: 1982

Gör: Författare och kommunikationschef

Familj: Sambo och 1,5 år gammal son

Uppvuxen: Önsta gryta

Bor: Stora Essingen

Utdrag ur boken Till de döda

”Och det gick inte en kvart utan att jag tänkte på det. ordet ploppade upp i huvudet vid de märkligaste tillfällen. Jag vaknade. Missfall! Jag öppnade kylskåpet. Missfall! Jag låste

dörren. Missfall! Missfall! Missfall! ordet brände sig in i varje synaps, varje hjärncell. Jag hörde det ständigt eka i mitt inre, även när jag inte blev påmind. Men gick jag på stan,

öppnade en tidning eller tittade på tv, blev det ännu värre. det var babylycka och stora magar överallt. Man stod nästan inte ut med det”.

Emma Ångström

Född: 1982

Gör: Författare och kommunikationschef

Familj: Sambo och 1,5 år gammal son

Uppvuxen: Önsta gryta

Bor: Stora Essingen

Utdrag ur boken Till de döda

”Och det gick inte en kvart utan att jag tänkte på det. ordet ploppade upp i huvudet vid de märkligaste tillfällen. Jag vaknade. Missfall! Jag öppnade kylskåpet. Missfall! Jag låste

dörren. Missfall! Missfall! Missfall! ordet brände sig in i varje synaps, varje hjärncell. Jag hörde det ständigt eka i mitt inre, även när jag inte blev påmind. Men gick jag på stan,

öppnade en tidning eller tittade på tv, blev det ännu värre. det var babylycka och stora magar överallt. Man stod nästan inte ut med det”.

Powered by Labrador CMS