RÄDDNING. Sjöräddningen i Västerås opererar från Galten till Granfjärden.

De är räddarna i (sjö)nöden

Dygnet runt, året om finns Sjöräddningssällskapets frivilliga eldsjälar till hands för alla sjöfarares säkerhet.

Publicerad

Sjöräddnings-sällskapet

Sjöräddningssällskapet startades av eldsjälar för över 100 år sedan. Och så är det fortfarande. Alla räddningsbåtar har frivillig besättning som är beredd att ställa upp dygnet runt, året om. Vi är med i cirka 90 procent av all sjöräddning i Sverige, utan bidrag från staten. Hela verksamheten bygger på gåvor, medlemskap och ideella insatser.

I Västerås är Joakim Brosten stationsansvarig och tillsammans med cirka 35 frivilliga sjöräddare täcker de ett stort område, ett av de större i Sverige.

– Vi har inte bara Västeråstrakten som vårt område, det är hela västra Mälaren, från Köping och Arboga till halvvägs mot Enköping, berättar Joakim.

För att klara av sitt uppdrag har de två båtar, en större täckt båt där man även kan transportera en bår och en lite mindre båt som han säger är fantastiskt bra och mer som en arbetshäst.

De frivilliga sjöräddarna har jourtjänst var tredje vecka.

– Då har man jour i tjugofyra timmar i sju dagar. Man har en sökare på sig som kan tuta när som helst på dygnet, så man får vara beredd.

Den största delen av deras uppgifter kallar Joakim förebyggande sjöräddning.

– Det går ut på att Sjöräddningssällskapets medlemmar, som vem som helst kan bli, får ringa in till oss innan det går på tok på riktigt. Om man till exempel går på grund och inte tar in vatten så är det ingen omedelbar fara, men man kan behöva hjälp för att ta sig loss från grundet. Det kallar vi förebyggande och det är ungefär 70 procent av alla våra uppdrag.

De pengarna som kommer in via medlemsavgifter räcker ganska precis till att driva de sjuttiofyra stationerna runt om i landet.

– Det kommer även in donationer, till exempel från Postkodslotteriet, de pengarna går i första hand till båtar och även till utveckling och utbildning. Vi har en ganska omfattande utbildningsverksamhet för de frivilliga.

Förutom de 70 procenten förebyggande är sen 15–20 procent sjöräddningslarm.

– Då kan vi befara att det är fara för liv eller skada, det kan även vara miljöskada. I de här fallen kan vem som helst höra av sig till oss för att få hjälp, säger han.

Målet vid ett sjöräddningslarm är att den första båten ska lämna kajen inom femton minuter.

– Vi brukar lämna kajen på mellan elva och tolv minuter, jag blir själv imponerad och varje gång jag berättar det här så blir jag stolt. Och då är det här på frivillig basis!

Känslan han har är att årets sommar har gett lite fler uppdrag än förra året.

– Vi hade en topp när pandemin slog till, då gick vi från 140 uppdrag till 240. Sen har det gått ned ett tiotal antal per år.

Joakim berättar att han gör det här för att det är fantastiskt roligt och att de är ett härligt gäng.

– Det känns bra att kunna hjälpa någon som hamnat i en situation där de inte kan hjälpa sig själva. Den tacksamheten vi får när vi kommer ut är väldigt stark och det är mycket det som driver oss. Vi får ju ingen annan lön för det vi gör.

Några av årets larm

  • Misstänkt elektronikbrand där motorn slutade fungera. Frivilliga sjöräddare bogserade båten till säker hamn
  • Segelbåt tog in vatten och motorn slutade fungera. Haveristen bogserades till land
  • Kvinna ramlade och skadade sig i samband med skridskoåkning. Fick hjälp med transport till anhörig på land

Joakims tips

  • Se till att alltid kunna larma, ha med dig en mobiltelefon i ett vattentätt fodral
  • Använd alltid flytväst när du är på sjön, eller isdubbar och ett ombyte kläder i en vattentät ryggsäck på vintern
  • Ha koll på vädret
  • Se till att någon vet var du är och när du förväntas vara tillbaka i land
  • Kontakta 112 för hjälp, de kopplar dig vidare till oss
Powered by Labrador CMS