På guidad tur genom Västerås i skymningen
När skymningen sänker sig över Västerås ger Nina Deila, från Deila och Dåtiden, sig iväg på en guidad tur genom staden. Med henne går cirka femton intresserade deltagare för att få en del av Västerås långa, intressanta historia berättad för sig.
Turen utgår från domkyrkan där Nina bjuder på varm glögg och pepparkakor. Hon inleder med att berätta att Västerås är en av Sveriges äldsta städer.
– Det finns olika bud på vilken stad i ordningen vi är. Vissa säger att Västerås är den äldsta staden, enligt andra finns den inte ens med på topp fem, säger hon. Men i slutet av 1200-talet fick Västerås sitt stadssigill och är därmed en av Sveriges äldsta städer.
I samlad tropp ger sig gruppen iväg in mot stadskärnan. Stopp nummer två är mitt emellan Stora torget och Bondtorget. Där får åhörarna bland annat veta att det på Bondtorget tidigt fanns en begravningsplats, Nina pratar om hur Stadshotellet kom att hamna vid Stora torget och inte på Fiskartorget och berättar en spännande historia om en silverskatt som hittades i ett av de rosa husen under ett renoveringsarbete.
Under turen så visar Nina flera bilder från förr där man kan se hur staden förändrats under åren. Apotekarbron över Svartån på Kungsgatan, som är Västerås äldsta bro över Svartån, har haft flera olika namn, bland annat Kungsbron. Här kan man också se en del av den gamla bebyggelsen, bland annat huset där cafét Kalle på spången ligger nu.
Ett av Västerås vackraste hus, Sundinska huset, är också värt ett stopp. Huset byggdes av fabrikör Sundin som kom att bli en av Västerås största donatorer, bland annat gav han nyfödda barn en bankbok med fem öre som kom att betyda mycket för många av Västerås innevånare.
Nu har mörkret lagt sig över staden och julbelysningen lyser upp Stadsparken och teatern som också de har en historia att berätta.
– Stadsparken donerades till staden av fabrikör Sundin mot att det aldrig skulle bli någon bebyggelse på platsen. I fall att det ändå skulle komma att bli så fick staden böta femtusen kronor som skulle gå till Läromedelsverket, alltså Rudbeckianska, säger Nina.
Om Västerås, om inte vackra, så i alla fall pampiga slott, berättar Nina i stora drag, bland annat får vi veta lite om Svante Nilsson Sture och hans hastiga död. Hon berättar också om hur Svartån förändrades och att vattenfallet flyttades för att till exempel förse Asea med elkraft.
Turen avslutas vid Fiskartorget där deltagarna får höra historien om hur man vid bygget av Västerås Stadshus 1953 hittade ruiner av klostret där dominikanorden låg.
Slutligen uppmanar Nina oss att lyssna på klockspelet från det 65 meter höga stadshustornet.
– Man kan få höra melodier allt från Pippi Långstrump till Loreens Euforia och allt där emellan, jag tycker att det är ett rätt trevligt inslag här i Västerås.
För mer information: deilaochdatiden.se
