Forskning med förarlös cykel på Finnslätten

MDU har presenterat det som en självkörande cykel eller robotcykel. Än så länge krävs det ganska mycket mänsklig hjälp för att cykeln ska komma någonstans.

Niklas Persson är doktorand och universitetsadjunkt på Mälardalens universitet. Han har sitt arbetsrum på Finnslätten, samma byggnad som ABB Robotics. Han visar upp cykeln utanför huset. En vanlig elcykel från Crescent har använts som grund för experimentcykeln.

Till en början måste Niklas Persson hålla i cykeln. Den kan inte starta själv eller stanna själv.

– Om man ska stanna kommer den att falla i backen. Det skulle gå med stödhjul eller med ett motoriserat stöd. Men det var aldrig syftet med projektet.

Niklas Persson har också en sorts fjärrkontroll i handen. Den används för att påverka körriktningen på cykeln. Cykeln imiterar mänskligt cyklande på så sätt att om cykeln lutar åt ett håll måste den vrida styret åt samma håll för att hålla balansen.

– Även vi människor balanserar med hjälp av styret. Lutar cykeln åt höger kommer vi att svänga åt höger. Ska vi svänga åt höger gör vi först en liten sväng åt vänster för att initiera en sväng. Det gör alla människor helt omedvetet.

En mänsklig påverkan av lutningen behövs för att cykeln ska veta åt vilket håll den ska svänga åt. Det sker än så länge inte automatiskt. En helt självkörande cykel skulle också behöva kunna ”se” med hjälp av en kamera eller annan utrustning för att inte köra på andra trafikanter.

Trots mycket mänsklig hjälp lyckas cykeln inte svänga som den ska den här gången. Niklas Persson berättar att det dels beror på att det blåser kraftigt. Dels på att cykeln har transporterats från en uppvisning och då har sensorerna på cykeln flyttat på sig lite.

Skapades för krocktester

Cykeln ifråga togs från början fram inom ett projekt som MDU hade i samarbete med bland andra Chalmers tekniska högskola, Volvo och flera andra aktörer. För att skapa säkrare trafiksituationer görs hela tiden krocktester och det fanns tidigare inget sätt att få en cykel att röra sig på ett realistiskt sätt i ett krocktest.

Arbetet med cykeln började 2018 då Niklas Persson fortfarande var student på MDU:s robotikprogram. Han och en annan student jobbade med cykeln i sitt examensarbete 2019.

– Chalmers har varit ute på testbanan och testat. Det har byggts flera olika cyklar. Jag vet inte var det projektet är i dag, säger Niklas Persson.

För MDU:s del är arbetet avslutat ur krocktestperspektivet. Cykeln används nu i stället i ett annat sammanhang.

– Nu används den i min forskning för att utvärdera reglertekniker, säger Niklas Persson.

Den teknik som utvecklas med hjälp av cykeln kanske sedan inte kommer att användas just i cyklar utan i något helt annat sammanhang. Reglerteknik finns i all möjlig teknisk utrustning och handlar om att få system att automatiskt uppföra sig på önskat sätt.

– Farthållare i en bil är ett typexempel på var reglerteknik används i dag. Det kan också handla om att reglera temperaturen i ett rum, säger Niklas Persson.