Västeråsaren gör långfilmsdebut – med äventyr och fantasy

För Henrik Pilerud är filmskapande långt ifrån ett nytt inslag i livet. Med ett stort antal kortfilmer i bagaget har han nu skrivit ett långfilmsmanus, som inte bara representerar hans förkärlek för det övernaturliga utan också hans starka passion för att skapa dräkter. Ett fält där han även har blivit belönad med flera förstapris på spelmässor såsom Gamex och NärCon.

– Dräkter är något av ett nyintresse som jag har fått först som vuxen, men filmintresset har alltid funnits med mig ända sedan barnsben. Berättelser med mycket fantasy och mytologi har alltid lockat mig. Folksägner är ju något som vi har mycket av i Sverige och ändå så har ingen tagit upp ämnet i svensk film sedan Astrid Lindgrens Ronja Rövardotter, vilket jag tycker är tråkigt, säger Henrik Pilerud.

Hans äventyrsfilm handlar om en ung konststuderande kvinna som beger sig ut i hopp om att finna sin försvunna lärare. En resa som för henne till besynnerliga platser där hon möter udda varelser såsom ett enormt stentroll, designat och skapat av filmmakaren själv.

– Jag började med att googla bilder på stenar och sedan satt jag helt enkelt och klippte och klistrade på datorn. Självaste grundmaterialet till kostymen är frigolit och väger ungefär 40 kilo men den är lätt för sin storlek. Problem uppstod dock när det kom till vem som skulle bära den. Jag ville att stentrollet skulle framstå som så stort som möjligt, men jag kunde ju inte rollsätta någon bara på grund av längd som enda merit.

Till slut hittade dock Henrik Pilerud den rätta personen för jobbet. Det var en man på 207 centimeter med ett visst mått av scenvana som fick rollen. Henrik byggde även på stentrollets huvud en extra bit, vilket resulterade i att karaktären i slutändan blev cirka 230 cm lång.

– Vi har och ska även nu i sommar filma mycket, nästan alla utomhusscener är klara. Det vi har kvar är inomhusscenerna samt en liten sekvens som ska utspela i Sala silvergruva.

Henrik Pilerud vill att själva budskapet med filmen ska vara att våga lämna tryggheten och ge sig ut i det okända och inse att det kanske inte är så farligt som man först hade kunnat tro.

– Vi som människor är generellt sätt väldigt rädda för det okända, en känsla som filmens huvudkaraktär trotsar när hon ger sig ut på resa, menar filmskaparen.

– Filmen är ännu inte färdig. Vi har ungefär en timmes färdigklippt material så rätt mycket är gjort, men vi har också en hel del kvar att göra. I sommar blir det till att filma ytligare lite mer och sedan fortsätta med finansieringsbiten. Det är ju den som är det svåraste av allt. Min grovplan är i alla fall att Call of the unseen ska vara färdig till nästa år, avslutar Henrik Pilerud glatt.