Fortsatt hög arbetslöshet – men i Västerås är den oförändrad
Arbetslösheten i Sverige har sjunkit under de senaste årens högkonjunktur, men lokalt är skillnaderna stora. Vissa kommuner brottas med en arbetslöshet på uppemot 15 procent, medan den bara är ett par procent i andra. I Västerås är 9,1 procent arbetslösa, vilket är exakt samma siffra som 2014. Däremot har ungdomsarbetslösheten sjunkit från 16,6 till 12,8 i kommunen.
– De här frågorna är oerhört centrala för nästintill alla kommuner. Att inte ha arbete eller utbildning, och därmed inte kunna försörja sig, det är ju en av de största riskfaktorerna för exkludering eller utanförskap, säger Kerstin Johansson, biträdande professor i socialt arbete vid Centrum för kommunstrategiska studier på Linköpings universitet.
Kerstin Johansson säger att arbete och sysselsättning indirekt är stora valfrågor.
– Som valfrågorna paketeras i år pratar man istället om utanförskap. Man pratar inte om det som en arbetsmarknadspolitisk fråga, även om det i grunden handlar om det, säger Kerstin Johansson till Nyhetsbyrån Siren.
Arbetsmarknadspolitiken är ett statligt ansvarsområde, men kommunernas roll har blivit allt viktigare. Enligt Sveriges kommuner och landsting (SKL) lägger kommunerna ungefär 4,5 miljarder på arbetsmarknadsinsatser. Cirka 90.000 personer är årligen aktuella på de kommunala arbetsmarknadsenheterna, som har runt 4.000 anställda.
– Arbetslöshet är dyrt för kommunerna, som upplever att de statliga åtgärderna inte når alla arbetssökande, särskilt inte de som står längst bort från arbetsmarknaden, säger Ulrika Vikman, forskare på Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU).
En grupp som kommunerna försöker nå med sina arbetsmarknadsinsatser är personer med medicinska hinder. Sjukpenningtalet, det vill säga hur många dagar med sjukpenning och rehabiliteringspenning som betalas ut per försäkrad i Sverige under ett år, låg i december 2017 på 10,1 för hela landet. Regeringens mål är att det ska ligga på 9,0 dagar år 2020. I december 2017 klarade ett femtiotal kommuner det målet, enligt Försäkringskassans siffror.
Ungdomar tillhör också kommunernas målgrupp. Bland ungdomar i åldern 18-24 år har arbetslösheten sjunkit från 15 procent 2014 till 10 procent 2017, enligt statistik från Arbetsförmedlingen. En sänkning återses i en majoritet av kommunerna.
– Det är naturligtvis positivt. Men man måste brottas lite med siffrorna också. Betyder det att ungdomarna har fått trygga anställningsförhållanden? Det tror jag inte, säger Kerstin Johansson.
En samlad bild av hur framgångsrika kommunernas arbetsmarknadsinsatser är finns inte idag.
– Kommunerna kan ha insatser som både förbättrar eller kanske till och med försämrar deltagarnas möjligheter på arbetsmarknaden, men det vet vi inte, säger Ulrika Vikman.
Leif Klingensjö, sektionschef på avdelningen för utbildning och arbetsmarknad på SKL, hoppas att den statliga utredning om arbetsmarknadspolitikens roll och gränser som pågår just nu, ska ge tydligare svar om ansvarsfördelningen på området.
– Vi menar att Arbetsförmedlingen bör göra mera, så att kommunerna kan göra andra saker. Det finns utmaningar i kommunerna redan idag inom skola och äldreomsorg. Pengarna behövs på andra håll, säger han.
