2020. SEB tror på lägre bostadspriser i corona-krisens spår. Foto: Mostphotos

Storbankens prognos för framtiden: Lägre bopriser?

Är det lägre bopriser att vänta? Det tror SEB som i sin senaste prognos tippar på ett boprisfall på 15 procent under 2020.

Publicerad

En mjukare nedstängningsstrategi dämpar fallet för svensk ekonomi jämfört med andra länder. BNP-fallet på 6,5 procent 2020 blir ändå det största i modern tid. BNP väntas därefter öka med 5 procent 2021. Nedgången i Sverige blir därmed mildare än i de grannländer som vidtagit mer omfattande nedstängningsåtgärder. I en särskild temaartikel undersöks skillnader i nedstängning mellan olika sektorer.

Bedömningen är att ca 20 procent av svensk BNP föll bort under nedstängningarnas kulmen i april, jämfört med 30-35 procent i länder som Italien och Frankrike. Skillnaden mot Danmark och Norges bedöms utifrån kortdata vara likartad.

Nedgången i ekonomin drivs främst av personalintensiva tjänstesektorer. Det är en kontrast mot finanskrisen som främst drabbade kapitalintensiv exportindustri. Raset i sysselsättning blir inte lika dramatiskt som under 1990-talskrisen men arbetslösheten når ändå rekordhöga 14 procent under hösten. En förklaring är att uppgången under 1990-talet startade från en rekordlåg arbetslöshetsnivå nära 1 procent men också att de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna då var mer omfattande.

Prognosen för bopriser

De flesta svenska industrisektorer har kunnat hålla igång produktionen men efterfrågan både inom och utanför landet har fått sig en rejäl törn och exporten väntas falla med 15 procent i år. Framöver skapar störda produktionskedjor och risk för flaskhalsar nya utmaningar. Investeringar och konsumtion hämmas av indirekta effekter i spåren av lägre kapacitetsutnyttjande, stigande arbetslöshet och fallande bostadspriser.

Sammantaget väntas bopriserna gå ner med 15 procent och därmed hamna 7-8 procent under bottennivån från slutet av 2017. Bostadsinvesteringarna faller med ungefär 15 procent till mitten av nästa år för att därefter stabiliseras. Privat konsumtion går ner kraftigt i år, med 5 procent, drivet av nedstängningarna, och hämmas på litet längre sikt av lägre inkomster och ökat försiktighetssparande.

De finanspolitiska åtgärderna har varit i linje med omvärlden. De direkta stimulanserna motsvarar totalt ca 3 procent av BNP . Den tyngsta posten i åtgärdsprogrammet utgörs dock av lånegarantier för företag samt uppskjutna skatte­betalningar. Ytterligare reformer motsvarande närmare 2 procent av BNP väntas genomföras under resten av 2020 och 2021. Det innebär tillsammans med relativt starka svenska automatiska stabilisatorer att underskottet i offentlig sektor stiger till 7-8 procent av BNP; högre än under finans­krisen men inte riktigt i paritet med nivåerna under 1990-talskrisen. Underskottet och BNP-fallet trycker upp den offentliga skuldkvoten till ca 50 procent av BNP i slutet av 2021.

Inflationen exklusive energi faller ned mot 1 procent men längre fram gör utbudsfaktorer att bilden är mer blandad. Riksbanken uttryckte vid aprilmötet oro för baksidorna med negativa räntor till hushåll. Det stödjer SEB:s syn att reporäntan ligger kvar på noll under överskådlig framtid. Låg tillväxt och inflation talar för en ännu mer expansiv penningpolitik.

Powered by Labrador CMS