Bostadsbrist och ökade bostadspriser under 2021

Till grund för bostadsmarknadsanalysen ligger Boverkets Bostadsmarknadsenkät som årligen skickas ut till landets samtliga 290 kommuner. Länsstyrelsen har i uppdrag att samla in och kvalitetssäkra kommunernas svar. Utöver enkäten bygger analysen på statistik från Statistiska Centralbyrån (SCB) och Länsstyrelsens kontinuerliga dialog med kommunerna. Resultatet är Länsstyrelsens sammantagna bedömning av läget på bostadsmarknaden i länet.

De resultat som presenteras i årets bostadsmarknadsanalys ska tolkas med viss försiktighet på grund av att kommunernas enkätsvar lämnades in i januari 2022, det vill säga innan Rysslands invasion av Ukraina. Exakt hur bostadsmarknaden i Västmanland och Sverige kommer att påverkas av händelseutvecklingen i Ukraina kommer att analyseras i nästa års analys.

– Bra bostäder och goda boendemiljöer är en grundläggande förutsättning för samhällets tillväxt och välfärd. För den enskilda individen ger en bostad trygghet, stabilitet och välbefinnande samtidigt som bra bostäder och goda boendemiljöer attraherar arbetskraft och nya invånare. Bostadsförsörjningen är på så sätt en av de viktigaste samhällsfrågorna för länets utveckling, kontrasterar Ulrica Gradin, vikarierande landshövding i Västmanland i förordet till bostadsmarknadsanalysen.

Analysen visar att befolkningsmängden fortsatte öka i Västmanland även under 2021.

– Efter några år av minskad tillväxttakt ökade befolkningstillväxten till samma nivå som 2019. Sett till det senaste decenniet är tillväxten fortfarande på en låg nivå. Totalt ökade länets befolkning med drygt 1 800 personer under 2021. Ökningstakten är i paritet med genomsnittet för riket. Nio av länets tio kommuner hade en positiv befolkningstillväxt 2021.

Under 2021 färdigställdes cirka 1 140 bostäder i länet, något färre ön under 2020. Av dessa var 76 procent bostäder i flerfamiljshus och 24 procent bostäder i småhus.

– I början av coronapandemin fanns det farhågor om att pandemin skulle medföra färre påbörjade bostäder, men utvecklingen har gått i motsatt riktning. Under 2021 påbörjades byggnation av cirka 1 500 bostäder i Västmanlands län, vilket i det närmaste är lika många som påbörjades under 2020 och cirka 400 fler än vad som påbörjades under 2019. Länets kommuner bedömer att det totalt kommer att påbörjas ny- eller ombyggnad av drygt 3 500 bostäder under 2022 och 2023.

Bara tre av tio kommuner i Västmanland har noterat effekter på bostadsmarknaden till följd av pandemin.

– Det handlar om en minskad omflyttning i bostadsbestånden och en ökad efterfrågan på större lägenheter och småhus. Det är dock svårt att avgöra om den ökade efterfrågan enbart beror på pandemin.

Under 2021 ökade medelpriset för småhus i länet med cirka 15 procent.

Enligt analysen gör sex av tio kommuner bedömningen att det råder underskott på bostadsmarknaden.

– Länsstyrelsen bedömer att länets kommuner generellt har god förmåga att anpassa beredskap och kapacitet vid minskat eller oförändrat mottagande av nyanlända men inte vid ett ökat mottagande. Brist på bostäder är en försvårande faktor i mottagandet. Arbetet med att ta emot nyanlända på anvisning väntas påverkas av mottagandet av skyddssökande från Ukraina vilket väntas leda till ett ytterligare ökat behov av bostäder.

Bostadsbristen nämns även som ett stort hinder när det kommer till att hjälpa våldsutsatta personer.

– Kommunerna upplever att det är svårt att hjälpa våldsutsatta till stadigvarande boende. Bostadsmarknaden och den bostadsbrist som råder nämns som ett hinder i att hjälpa våldsutsatta och riskerar också att leda till långa placeringar. Majoriteten av kommunerna uppger att de har en generell samverkan med bostadsbolag i kommunen. Kommunerna uppger att tillgången till skyddade boenden är god. Flera skyddade boenden har börjat marknadsföra bostadsgarantier vilket innebär att det skyddade boendet garanterar att den våldsutsatta får ett eget boende efter avslutad placering.