Debatt: Att en så här stor kommun tycks sakna förmågan att rätta ett problem som de själva förorsakat är förvånande"

Bryter Västerås kommun mot Plan och bygglag (2010:900) 12 kap 7 § med uppsåt eller på grund av okunskap?

Det kan man fråga sig när det står i bygglovet för byggnationen av en 12 meter lång förrådsbyggnad att byggnationen är förenlig med gällande detaljplan och bedöms att inte utgöra någon olägenhet.

Grannen/sakägaren klagade redan när plintarna gjutits så felaktigt att byggnationen hamnade 3,55 meter mot en gräns där detaljplanen föreskrev minst 6 meter och 0,58 meter mot sakägaren där minst 1 meter gäller. 

Då sakägares önskemål om tillsyn nonchalerades hamnade ärendet i tingsrätten. Undertecknad höll förhör som sakägares ombud i tingsrätten med stadsbyggnadsdirektören, bygglovschefen, byggnadsinspektören och juristen, samtliga representanter för Västerås kommun. Under dessa förhör förtegs sanningen eller förnekades uppenbara sanningar samt framfördes lögner. Det förnekades bland annat att granntomtens ägare och målsägare var sakägare, förrådsbyggnaden var inte felplacerad, sakägaren har inte begärt tillsyn, förnekades att sakägarens fastighet fått ett sämre värde på grund av fel eller försummelse vid myndighetsutövning och hävdades att likhetsprincipen följts i detta ärende samt ansågs att det inte brutit mot kap 9 §25 i Plan och bygglagen. (Grannhörande)

Nu tre år efter förhören under ed i tingsrätten erkände Västerås kommun i ett mejl att varken bygglovet eller byggnationen följer gällande detaljplan, samt att tillsyn begärts.

Endera har Västerås kommun inte sett till att ge de fyra den utbildning som lagen kräver för att fullgöra sin uppgift på ett tillfredsställande sätt, eller så har de haft i uppsåt att med lögner se till att den nu snart 80-åriga sakägaren skulle förlora ärendet.

Som ombud för sakägaren har jag gett samtliga de ”högsta” partiföreträdarna i Västerås stadshus, samt stadsdirektören, all information i ärendet, inklusive att ta del av tingsrättens bandupptagningar från förhören. Något intresse för att ställa tillrätta det som kommunens myndighetspersoner förorsakat den helt oskyldiga sakägaren har inte hitintills visats från Västerås kommun. Att en så här stor kommun tycks sakna förmågan att rätta ett problem som de själva förorsakat är förvånande.

Jag vill nämna att det är inte bara till tingsrätten det lämnats felaktiga uppgifter, det har även skett till JO och i polisförhör.

Det som framförs ovan finns det skriftliga bevis på och bandupptagningar från tingsrätten samt att gränsplintarna och förrådsbyggnaden står där de står.

Detta ärende visar hur rätt rapporten från Centrum för Rättvisa har när det kommit fram till att när myndighetsbeslut överklagas till domstol förlorar den enskilde i fler än 9 av 10 fall och den som inte har råd med advokat är i praktiken chanslös. För att vanligt folk ska ha en sportslig chans mot myndigheterna krävs nu reformer.

Men att myndighetspersoner från Västerås kommun går så långt att man ljuger under ed och att rättsväsendet går på detta trodde jag inte.

I slutbeskedet finns ingen notering om avvikelse om 2,45 meter, ej heller att ytterväggarna består av mindre än 50 procent timmer när bygglovet säger 100 procent. Enligt Boverket ska det sökas nytt bygglov för dessa ändringar av tidigare bygglov.

Ska vi ha ett rättssystem i Sverige som resulterar i att om en kommun förorsakar att det byggs fel på 2,45 meter mot en allmänning är det okej men om en privatperson som bygger 4,16 meter istället för 4,5 meter, ett fel på 0,34 meter fel, mot en allmänning så måste det rivas som fallet i Haninge kommun? (2025-02-18 ger Länsstyrelsen kommunen rätt.)

Att det har begåtts så många fel i vårt lilla bygglovsärende kan det bero på att Västerås kommun är sällsynt dåliga när det gäller juridiken angående bygglovsärenden eller är det lika dåligt i hela Sverige?

Man kan i vart fall konstatera att synen på hur regelverket ska tolkas skiljer sig avsevärt mellan Västerås och Haninge kommun.

Även om detta är ett mycket litet ärende så anser jag att det gått för långt när myndighetspersoner använder lögner så att en sakägare blir rättslös.

Jag hoppas att det finns goda krafter som vill och kan motverka att regelverket tolkas så olika, annars är förtroendet för rättsväsendet illa ute.

Curt Holmbäck