Vägalléer fylls på med nya träd
Under våren planteras 20 träd vid två vägalléer i Västerås, en insats som genomförs för att bevara alléernas betydelse för kulturmiljön, landskapsbilden och den biologiska mångfalden.
Publicerad
I Västmanland finns idag 109 statliga vägalléer som Trafikverket har ansvar för. Alléer började planteras längs landsvägarna under 1700-talet och hade då en praktisk funktion. Den gjorde vägen väl synlig vid dåligt väder, gav skydd mot sol och vind samt hindrade vägbanan från att torka ut och damma.
Under 1900-talets senare del har antalet alléer minskat i omfattning till följd av utbyggnad och breddning av vägnätet. En del av de kvarvarande alléerna är idag ålderstigna och i dåligt skick. Efterhand som träden får någon typ av skada eller svaghet, till exempel döda grenar eller ett allvarligt rötangrepp, tas de bort. Det uppstår då luckor mellan träden vilket minskar alléns värde.
– Bland annat så planterar vi nya träd i takt med att det uppstår luckor på grund av att svaga och gamla träd måste tas bort, säger Lionel Thivat, projektledare för riktade miljöåtgärder på Trafikverket.
Detta ska nu Trafikverket genomföra vid två vägalléer i Västerås. På Fullerö ska 15 parklindar planteras och vid Strömsholms slott ska man plantera tre skogsekar och två skogslönn.
De vanligaste trädslagen i Västmanlands landsvägsalléer är främst ask, ek och lönn
– Alléerna ger landskapet karaktär och har stor betydelse för olika växt- och djurarter som till exempel insekter, lavar, fåglar, fladdermöss, säger Lionel Thivat, projektledare för riktade miljöåtgärder på Trafikverket.
Alléer är skyddade genom det generella biotopskyddet i miljöbalken. Det innebär att det är förbjudet att utan tillstånd från länsstyrelsen utföra åtgärder på alléer.
