Raghad led av värk – visade sig bero på psykisk ohälsa

Raghad kommer ursprungligen från Irak och diagnostiserades med ADD först i vuxen ålder när hon bodde i Sverige.

– Jag sökte först vård för mina fysiska besvär, jag hade länge ont i kroppen. Både i nacken, huvudet, ryggen och handlederna. När varken mediciner eller övingar hjälpte tappade jag hoppet om att bli bra igen. Men då berättade min sjukgymnast att psykisk ohälsa kan uttrycka sig även kroppsligt, vilket fick mig att tänka till, berättar Raghad för Västerås Tidning.

Hennes son var sedan tidigare diagnostiserad med ADHD och vid närmare eftertanke fanns det många likheter. Raghad sökte ännu en gång hjälp på vårdcentralen men denna gång med en helt ny önskan, hon ville bli utredd för ADHD.

– Jag började utredas och fick diagnosen ADD, som är en form av ADHD men utan hyperaktivitet. 

Diagnosen gjorde att bilden klarnade för Raghad, som redan på förhand hade en grundförståelse för NPF-diagnoser efter sonens utredning och diagnos.

– Jag hade i många år lidit av psykisk ohälsa på grund av min outredda diagnos. Själva diagnosen är inget problem så länge man vet om den, utgår från genomtänkta strategier och utvecklar sina färdigheter med den i åtanke. När man inte är medveten om diagnosen kan man känna sig dum och det påverkar ens självinsikt och självkänsla negativt.

De fysiska besvären är nu ett minne blott och Raghad fick snabbt bukt med den psykiska ohälsan. Sedan cirka åtta år tillbaka är hon ambassadör för Hjärnkoll och håller i föreläsningar över hela Sverige. 

– Jag föreläser över hela Sverige, både på arabiska och svenska. Jag lyfter upp egna erfarenheter om psykisk ohälsa och migration. Både som mamma med ADHD/ADD och att ha barn som har det. Jag delar med mig av min livsresa hittills, flykten till Sverige, tiden innan och efter diagnosen. Hur det påverkade mig personligen, i skolan och på jobbet. Vilka hinder och utmaningar jag har mött men även strategier och verktyg som jag använder mig av för att skapa balans i vardagen, vändpunkter, personlig utveckling och hopp.

Hon konstaterar att ämnet fortfarande är tabu för många utlandsfödda.

– Jag vill att allmänheten ska veta att det inte är skamligt med nån form av psykisk ohälsa och att det är okej att prata om det. Det är viktigt att veta att psykisk ohälsa uttrycker sig olika från person till person, alla måste inte ha mediciner utan kanske bara behöver strategier att utgå från för att må bättre.

– Personer med NPF-diagnoser har stora chanser att lyckas och att må bättre och nå sina mål. Det sker genom utveckling, acceptans, kunskap, god självinsikt och rätt stöd. Det är inte lätt alla gånger men det är inte omöjligt, ge inte upp.

Raghad brinner för att öka kunskapen om NPF-diagnoser i samhället, framförallt hos utlandsfödda.

– I mina föreläsningar jag vänder mig till personer som har erfarenhet av migration, både unga och vuxna. Och till chefer och personal som möter de här personerna i sitt arbete som till exempel vården, socialtjänsten, arbetsförmedlingen, skola och familjecentrum.

– Det här är min passion i livet, jag vill att alla ska känna sitt värde och tro på hoppet. Att våga tro att det kommer att bli bättre.