Politisk miljonsatsning på lugnare skolmiljö

Av de 15 miljoner kronorna går 3,5 miljoner till förskolenämnden, 5 miljoner kronor vardera till grundskolenämnden och utbildningsnämnden samt 1,5 miljoner till Skultuna kommundelsnämnd som är öronmärkta för satsningen på skola och förskola.

– Syftet är att främja lärande, arbetsro och trygghet bland både elever och personal. Skolan ska lägga grunden för alla barns möjligheter att växa och lära och en god skolmiljö är en viktig del i det arbetet, säger Jonas Cronert (S), ordförande i grundskolenämnden och Skultuna kommundelsnämnd, i ett pressmeddelande.

Investeringspaketet är ett första steg i en NPF-säkring av kommunens skolor och förskolor, vilket innebär att verksamheterna anpassas bättre för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF), som ADHD och autism. Men förbättringarna kommer alla barn till gagn.

– Många barn med funktionsnedsättningar drabbas hårt av ohälsosamma och distraherande miljöer, men en lugn och trygg lärmiljö har bra effekt på alla barn. Det finns stora möjligheter i att utveckla skolan efter de behov som elever med NPF har, då det som fungerar för dessa elever ofta också är bra för alla andra, säger Eva-Lotta Svensson (C), ordförande i utbildningsnämnden.

Förbättringarna, som ligger på respektive nämnd att besluta om, kan handla om allt ifrån att se över möblering, ventilation och belysning till att minska det visuella bullret genom att städa undan saker som tidigare låg framme i klassrummen. Det kan också innebära att införa hjälpmedel för att underlätta fokus och lugn, som bänkskärmar, tidshjälpmedel och fotgungor. Att skapa en god ljudmiljö är också en viktig del, som har stor betydelse även för barn med hörselnedsättning, skriver Västeråsmajoriteten i ett pressmeddelande.

– Dålig ljudmiljö är ett av svenska skolors största arbetsmiljöproblem och påverkar inlärningen negativt. Även i förskolan inverkar buller negativt på barns hälsa och välbefinnande, säger Micael Larsson (KD), vice ordförande i förskolenämnden.

Utöver att anpassa och se över de fysiska miljöerna och de praktiska verktyg som används i skolmiljön, är en stor del i en NPF-säkring att fortbilda personal. Även andra åtgärder ryms inom ramen för detta. Barn med NPF är inte en homogen grupp där samma lösningar passar alla. För att kommunens NPF-säkring ska göras på goda grunder kommer de pedagogiska nämnderna under våren att lägga varsitt uppdrag till barn- och utbildningsförvaltningen att titta på vilka insatser som behöver göras och hur.

– Att anpassa lärmiljön är en viktig första åtgärd, men att höja kunskapsnivån och även förändra synsätt och attityder till NPF är minst lika viktigt. Västeråsmajoritetens mål med detta arbete är att skapa en mer likvärdig skola och förskola som långsiktigt ger alla barn bästa möjliga förutsättningar att lyckas, säger Hawar Asaiesh (V), vice ordförande grundskolenämnden.

Beslut om investeringen fattas på kommunfullmäktige i april.