Bolund om översvämningen: ”Väldigt drabbande att se”

Den initiala chocken efter helgens översvämning har lagt sig för Michel Bou Antoun, ägare av restaurangen i Falkenbergska kvarnen. På torsdagen visade han Per Bolund, språkrör för Miljöpartiet, hur hans verksamhet påverkats av extremvädret.

– Det har varit jobbiga dagar och det blir jobbigare och jobbigare för varje dag för sanningen kommer ikapp oss nu. Första dagarna var vi i chock och tänkte bara på att få bort vattnet, nu har vi börjat räkna på hur omfattande skadorna är, säger Michel Bou Antoun till Västerås Tidning.

Inom en vecka hoppas han att de ska ha en klar bild över skadornas omfattning.

– Vi vet inte säkert än. Vi ska sätta oss ner med Länsförsäkringar och sammanfatta läget. Det är ju inte bara materiella skador vi behöver räkna på utan även tiden vi måste ha stängt innan vi kan öppna igen. Jag hoppas verkligen vi hinner öppna innan julborden.

På torsdagen var allt vatten borta ur lokalen, när det var som värst stod vattnet nästan en halvmeter ovanför trallen på terassen.

– Vi har en massa fläktar igång för att få bort fukten så snabbt som möjligt.

Vad för stöd och hjälp vill du se från politiker och tjänstemän?

– Det första jag tänker på är ekonomiskt stöd från Västerås kommun, jag hoppas de kan hjälpa till för det ligger i deras intresse också, de har satsat flera miljoner på faunapassagen för att det ska bli en attraktion, det behövs en restaurang där man kan se den här fina miljön.

Per Bolund förklarade varför han besökte Västerås under torsdagen.

– Vi är inne i en klimatkris och nu börjar vanliga företagare och privatpersoner känna av det. Vi ser att det händer runt om oss i form av rapporter om extremväder som värme och torka eller i det här fallet, översvämningar. Vi i Miljöpartiet vill vara ute och lära oss hur det ser ut runt om i Sverige, men också för att se vad man kan göra, för man kan göra mycket för att minska riskerna.

Vad kan man göra på politisk nivå?

– Det finns två saker som vi absolut måste göra och som är akuta; det första är att minska utsläppen. Ju mer utsläpp desto vanligare blir det med extremväder. Det andra är att kraftigt öka insatserna för klimatanpassning, det vill säga se till att hela samhället arbetar tillsammans för att så långt som möjligt skydda våra städer och landsbygden mot klimatkrisen. Vi kan inte skydda oss helt och hållet men vi kan minska skadeverkningar men då måste vi också avsätta mer pengar.

Per Bolund menar att det är ett svek av den sittande regeringen att dra ner på pengar till klimatanpassning.

– Det är ett svek mot alla som drabbas, vi vill öka den summan till tre miljarder per år, för en stad som Västerås skulle det innebära cirka 40 miljoner kronor varje år. Då har man råd att göra alla de insatser som skyddar oss människor och vår egendom.

Vad kan man göra som privatperson?

– Som privatperson är man tyvärr ganska utsatt. Det viktigaste är att ha en försäkring, annars är man verkligen i en väldigt, väldigt utsatt position. Där har vi problem också för nu börjar försäkringsbolagen prata om att man kanske inte kommer att kunna försäkra all egendom, om det är ett bostadsområde som ofta drabbas av översvämningar till exempel kanske man inte kommer att kunna teckna en försäkring.

Även kommunerna behöver ta ett större ansvar i förebyggande syfte, menar Bolund.

– Kommunerna behöver jobba med att både minska riskerna och tänka en extra gång när man planerar bostadsområden. Men kommuner kan inte klara av det var och en för sig utan det funkar bara om staten går in och stödjer kommunerna så att man kan arbeta förebyggande.

Efter besöket på Falkenbergska kvarnen skulle Per Bolund vidare till Biskopsängens koloniområde och därefter till Sala för att prata med drabbade lantbrukare.

– Jag är chockad över att se hur enormt dramatiska flödena är i ån och det är ju bara en västanfläkt om man jämför med hur det var när det var som värst, säger Per Bolund och fortsätter:

– Det är väldigt drabbande att se hur det påverkar människor, det är inte bara pengar det handlar om utan om all tid, energi och känslor man har lagt ner på något. Det kan man inte ersätta med pengar.