Stigma. Malin Naess har skrivit en bok om barn som har svårt för matematik.

Pedagog i ny bok: ”Tysta barnen riskerar att glömmas bort i skolan”

Många barn kämpar med matematiken utan att omgivningen märker det. I sin nya bok ”Maja som inte märks”, vill pedagogen och författaren Malin Naess ge röst åt de elever som sitter tysta längst bak i klassrummet, hoppas att lektionen snart ska ta slut och bär på en känsla av att inte räcka till.

Publicerad

Maja är åtta år och försöker göra sig så osynlig som möjligt på mattelektionerna. Om läraren inte ser henne kanske hon slipper svara på frågor hon inte kan.

Det är också därför Malin Naess har skrivit boken om Maja, en flicka som känner sig dum eftersom hon inte hänger med i matematiken.

Exempel på olika hjälpmedel:

Bildstöd 

Hörselkåpor 

Matteappar 

Räkna i naturen 

Hjälp av speciallärare
   

Malin har arbetat inom skolan i tio år och menar att barn som Maja finns i varje klassrum.

– Jag kollade statistiken och den säger att det finns två till fyra barn i varje klass som känner att de är dåliga på matte. Det är så vanligt. När jag pratar med kompisar och bekanta är det alltid någon som säger: ”Jag var så dålig på matte i skolan.”

Många av dem som upplever att de har svårt för matematik har egentligen inga faktiska matematiksvårigheter. Ofta handlar det i stället om en negativ självbild och en övertygelse om att man inte är bra på ämnet.

– Det finns en stress och ett stigma kring att känna sig dålig i matte, som om man då inte är smart. Och det här börjar redan i lågstadiet, säger Malin.

Hon menar att de elever som tar mycket plats ofta blir uppfångade snabbt, medan de tystare barnen riskerar att försvinna i mängden.

– Barn som låter och rör sig mycket tas om hand direkt. Men sådana barn som Maja, som är tystlåtna, håller en låg profil och hoppas att lektionstiden ska gå fort, de märks inte.

Två världar

En viktig anledning till att Malin skrev boken var att hon vill att barn ska känna sig mindre ensamma.

– De tänker ofta att de är dumma och att de inte kan. De får ont i magen och kanske är det där en hög skolfrånvaro börjar.

I Majas huvud finns två världar. Den ena är musiken, där allt känns enkelt och självklart. Den andra är matematiken, som upplevs som svår och skrämmande.

Maja tänker att hon är dum eftersom hon inte förstår. Samtidigt har hon många styrkor. Hon älskar musik, och där finns också matematik, men på ett annat sätt. Genom musik, rytm och rörelse hittar hon vägar till lärande som fungerar för just henne.

Upptäcker sina styrkor

I berättelsen har Maja också en lärare som ser henne och förstår att hon behöver lära sig på andra sätt. I stället för att fokusera på det som är svårt hjälper läraren henne att upptäcka sina styrkor och visar att det finns olika vägar till matematiken.

Malin betonar att de här barnen inte är dumma.

– De har kanske bara ett annat sätt att lära sig, och det finns hjälp att få.

Hon uppmanar föräldrar att be om stöd om de misstänker att deras barn behöver hjälp.

– Man kan kräva att få särskilt stöd för sitt barn. Problemet kan vara att man som förälder inte vet att hjälpen finns eller hur man ska gå till väga för att få den. Jag skulle önska att alla fick hjälp.

I boken öppnar Majas lärare ett grått skåp och säger:

– Här i skåpet har jag hjälpmedel för kluriga hjärnor.

Synen behöver breddas

För Malin symboliserar läraren det stöd som många barn behöver för att våga tro på sin egen förmåga.

– Min vision är att läraren ska läsa den här boken högt, stanna upp och fråga om någon behöver hjälp. Jag vill att barn ska våga fråga och att de ska bli lyssnade på.

Hon menar att synen på matematik och lärande behöver breddas.

– Det är viktigt att kunna matte. Men alla lär sig inte på samma sätt. Vi behöver bli bättre på att se barnens olika styrkor och börja prata om lärande på ett annat sätt.

Powered by Labrador CMS