Nu har Drömfabriken i Skultuna öppnats: ”En plats att mötas på”

Västerås Tidning träffar Daniel Watkinson, stadsdelsutvecklare i Skultuna, dagen efter invigningen. Intervjun öppnas med frågan: vad är Drömfabriken?

– Under invigningen i går kom det otroligt mycket folk, och den stora frågan var just det. Namnet i sig förklarar kanske inte allt man vill åstadkomma, vi har även kallat det för en invånar-arena, säger Daniel Watkinson.

Dagtid är huset en miljö med skollokaler, skolbibliotek, klubb och fritidsgård för elever i årskurs 4–9, medan lokalerna på kvällar och helger öppnas upp som en invånararena för hela samhället. Här ryms skola, bibliotek, fritidsgård och föreningsliv under samma tak, förenade av en gemensam idé om att jämna ut förutsättningar och ge fler möjlighet att nå sina drömmar.

– Grunden till varför man har landat i de insatser som gjorts är att det i Skultuna har funnits en stark polarisering mellan olika grupper, men också en känsla av brist på gemenskap. När vi har pratat med både ungdomar och äldre har behovet varit tydligt: att skapa mer jämlika villkor och stärka framtidstron, säger Daniel.

Han fortsätter:

– Då landade vi i att vi behöver göra fler saker tillsammans. Skolan behövde renoveras, biblioteket behövde rustas upp och fritidsgården likaså. Där det vanligtvis arbetats som separata verksamheter valde vi att samlas i mer gemensamma lokaler och skapa möjligheter till samverkan. Samtidigt ville vi bjuda in civilsamhället – de som bor och lever här. På kvällstid ska man till exempel kunna låna hemkunskapssalen eller andra lokaler.

Unika kulörer

Huset är noggrant planerat så att de allmänna ytorna för eleverna kan stängas av under kvällstid, men bland annat hemkunskapssalen och slöjdsalarna är fortfarande öppna för de som har bokat.

Unika kulörer har valts ut och går som ett genomgående tema genom hela huset, tillsammans med inslag av mässing för att belysa Skultunas stora dragplåster Skultuna Messingsbruk. En konstnärlig detalj från den gamla entrén på Persboskolan har fått följa med in i det nya huset: trappräcket i mässing av konstnären Edvin Öhrström.

– Det roliga nu är att vi ska fylla platsen tillsammans. Frågan är: vad saknas? En hemkunskapslärare berättade att hon brinner för att unga vuxna ska kunna laga mat och vill hålla matlagningskurser på kvällstid. Andra vill lära sig sy, och idrottsföreningar använder lokalerna för kreativa aktiviteter som tifoverksamhet.

”Möjliggör”

Just aktiviteter är nyckelordet, menar Daniel Watkinson.

– Vi svenskar umgås ofta genom aktiviteter, vi ses inte bara för att ses, utan för att göra något tillsammans. Det är just det Drömfabriken möjliggör. Det invånarna efterfrågar mest är en plats att mötas, över generationsgränser, och motverka ensamhet. Där är gemenskap ett första steg för att nå dit vi vill.

Eleverna invigde sina nya lokaler den 12 januari med bandklippning, och den 22 januari var det dags för den stora invigningen.

– Stämningen var fantastisk. Vi inledde med ett fackeltåg från kommundelskontoret, lett av scouterna, tillsammans med hela kommundelsnämnden och invånare. Under kvällen var flera hundra personer här, och jag såg inte en enda sur min. Talen var korta och kärnfulla, och det var en fin blandning av beslutsfattare, invånare och verksamheter. Det kändes som att vi alla var en del av samma förändring. Gamla lärare, tidigare elever, barnfamiljer och nyfikna invånare deltog, och många frågade hur de kunde engagera sig, säger Daniel.

Hur ser framtiden ut?

– Det här var invigningen av den första etappen. Nästa steg är när den gamla skolan och det tidigare biblioteket rivs och ger plats för en stor aktivitetsyta och skolgård. Det byggs nya omklädningsrum vid idrottshallen och gymnasieverksamhet flyttar in. Ett konstverk ska också på plats till hösten. Det händer otroligt mycket, stegen är tagna, nu gäller det att fortsätta framåt.