Systematiskt arbete med att stoppa våldet

Vad innebär stadens kartläggning på ungas våld i nära relationer?

– Kartläggningen är en bred studie om våldsutsattheten i Västerås med fokus på våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck. Det är Mälardalens högskola som genomfört den i uppdrag av Västerås stad. Kartläggningen har också tittat på vad vi har för insatser i Västerås och om de insatserna vi har motsvarar dom behov vi ser, säger Katrin Fardish, strateg inom jämställdhet och våldprevention på Västerås stad.

En enkät är gjord, 1 av 10 unga vuxna uppger att våld förekommit i tidigare relationer, hur kommer ni ta med denna undersökning i framtida arbete?

– Kartläggningen syftar till att få en nulägesbild och ska fungera som ett verktyg att bli bättre i våra verksamheter utifrån dom behov kartläggningen visar och också för att kvalitetssäkra och följa upp det arbetet vi gör fram över. Tanken är att kartläggningen ska göras återkommande med ett par års mellanrum så man kan göra jämförelser över tid och hela tiden se vad vi gör bra och vad vi behöver bli bättre på, säger Katrin Fardish.

– Det är viktigt att poängtera att resultatet från enkätundersökningen förmodligen innefattar ett mörkertal. Det vill säga att det kan antas att det är fler som utsatts än vad resultatet visar. Detta vet vi utifrån att den nationella undersökningen från BRÅ visar på ännu högre siffror samt att att unga inte fullt ut kanske vet vad dom svarar på, vilket bekräftats av Tjejjouren.

"Maskulina normer normaliserade"

– Detta beror på att maskulinets normer är så normaliserade, de har inte samma livserfarenhet och erfarenhet från så många förhållanden för att kunna jämföra vad man bör förvänta sig av en partner, att det inte är okej att bli kontrollerad, att gå med på att gå med på sexuella handlingar som dom inte vill, eller att svartsjuka inte är romantiskt.

– Enligt tjejjouren består en stor del av telefonsamtal från hjälpsökande unga tjejer att dom inte förstått hur allvarligt våldet är som dom blivit eller är utsatta för, säger Katrin Fardish.

– Kartläggningen har bekräftat vikten av ett systematiskt hållbart våldsförebyggande arbetet för att stoppa våldet. Jobbar vi våldsförebyggande får vi också med oss hedersrelaterat våld och förtryck och personer med funktionsnedsättning. Vi har metoder som vi jobbar med som vi kan jobba mer med för att nå fler, men det finns också fler metoder med goda resultat som andra kommuner använder sig av som vi behöver dra lärdom av och testa här i Västerås. Att arbeta med att stoppa våld är inte någon specifik förvaltning, aktör eller eldsjäls ansvar att jobba med, det är allas ansvar, avslutar Katrin Fardish.