Så fungerar de svenska skyddsrummen
På grund av krigsutbrottet i Ukraina och det kraftigt försämrade säkerhetsläget i Sverige och Europa har skyddsrummen hamnat i fokus. Hur är statusen med de skyddsrum som finns – och var finns dom? Det är frågor som snabbt blivit aktuella efter att under en längre tid hamnat i glömska.
”Skyddsrummens uppgift är att ge skydd åt människor vid krig. Ett skyddsrum är en del av en byggnad med förstärkta väggar och dörrar som kan stå emot tryckvågor från bomber, brand och bråte från rasande hus. Det har speciell ventilation och luftsluss så att man ska kunna minimera verkan från giftiga gaser.”
Det skriver MSB, Myndigheten för skydd och beredskap, på sin hemsida.
I Sverige finns cirka 65 000 skyddsrum med plats för ungefär sju miljoner människor. Skyddsrummen finns spridda i olika typer av byggnader, såsom bostadshus och industrifastigheter.
Det finns ett stort antal så kallade normalskyddsrum, oftast i vanliga bostadshus. Det är upp till fastighetsägarna att i fredstid använda dem som exempelvis förråd, cykelrum eller föreningslokaler. Det finns även ett fåtal riktigt stora skyddsrum som oftast nyttjas som parkeringsgarage.
Alla skyddsrum och byggnader med skyddsrum ska vara märkta med en skylt som har en orange fyrkant med blå triangel och texten SKYDDSRUM. Du tillhör inget särskilt skyddsrum utan använder det som finns närmast. Ta reda på var ditt närmaste skyddsrum finns där du bor och där du befinner dig dagtid.
Vem är det då som ansvarar för skyddsrummen?
Enligt MSB är det ägaren av fastigheten som äger och underhåller också skyddsrummet. En fastighetsägare kan vara privat eller kommunal. Det kan också vara en bostadsrättsförening.
MSB har som uppgift att kontrollera att mängden skyddsrum bevaras. Det görs bland annat genom kontroller. Om MSB gör en skyddsrumskontroll och hittar brister, måste skyddsrummets ägare åtgärda dem.
