Smarta system ger skolan vass spets

ABB Industrigymnasium firar under 2019 25-årsjubileum. Sedan starten 1994 har skolan byggt upp ett gott rykte och lockar varje år ambitiösa och drivna elever. Sedan i höstas har skolans rykte förbättrats ytterligare, detta efter att skolan blivit beviljade att starta en spetsutbildning inom teknik.

Spetsutbildningen är inriktad på smarta system och produkter och görs i nära samarbete med Mälardalens högskola.

Spetsutbildningar är utbildningar för elever som är särskilt intresserade av att fördjupa sig inom ett ämnesområde. I Sverige har man sedan 2009 tillåtit spetsutbildningarna på försök, men inte förrän 2018 har teknikvetenskap funnits med som ämnesområde.

Spetsutbildningarna är riksrekryterande och ska enligt Skolverket ge eleven en bredd och en fördjupning inom gymnasieskolans kurser. Dessutom ska eleverna ha möjligheten att läsa högskolekurser – redan under sin gymnasieutbildning.

Tanken på att starta en spetsutbildning hade funnits under några år på skolan. Men valet av inriktning på teknikutbildningen kom efter flera diskussioner med näringslivet.

Via dialog med flera teknikföretag insåg skolledningen att det är inom smarta system som utvecklingen går allra snabbastoch efterfrågan är störst. Både inom forskning och inom samhällsfaktorer som industri, bostäder och hälsovård – allt handlar om smarta inbyggda system kopplade till artificiell intelligens just nu.

Med näringslivet i ryggen och med Mdh – som ligger långt fram i forskningen om just smarta system – vid sin sida var skolan redo att skicka in en ansökan till skolverket om att få starta spetsutbildningen.

– Det var en omfattande process, med tankearbete och skrivande. Inte minst tekniklärarna gjorde en fin insats kring innehållet i utbildningen. Med tunga aktörer, både organisationer och företag i ryggen, kände vi oss starka, berättar skolans vd, Agneta Berliner.

I december 2017 var processen klar. Då gav skolverket grönt ljus åt utbildningen.

Då var skolorna mitt inne i sina kampanjer med att locka elever till det stundande gymnasievalet. Det här gjorde att förutsättningarna inte var de bästa för att locka elever till den nya utbildningen – men intresset visade sig vara riktigt stort.

– När vi ställde ut på Gymnasiemässan visste vi inte ens om utbildningen skulle kunna starta. Vi hade ju inte fått godkänt ännu. Det var inte förrän i samband med vårt sista öppna hus som vi kunde berätta att utbildningen hade fått grönt ljus, berättar rektorn, Hans Jakobsson.

Trots det minst sagt sena läget lyckades skolan utan några som helst problem fylla utbildningens 30 platser.

– Det är fantastiskt att så många ungdomar sökte till den nya spetsutbildningen – att de vågade tro på oss, säger Agneta Berliner.

Nu har eleverna gått en termin och precis påbörjat vårterminen.

– Jag trivs jättebra. Det är en väldigt skön miljö, man känner att hela klassen är teknikintresserade. Det är mycket teknik och det gillar jag. För mig var det här ett självklart val när det blev godkänt. Utbildningen har motsvarat alla mina förväntningar – och till och med slagit dom, säger David Mörck och för medhåll från sin klasskamrat:

– Det här är mer som ett andra hem än som en skola. Man vill vara här så länge som möjligt, säger Jenny Melkersson som ofta är på skolan från sju på morgonen till sju på kvällen.

I samband med att utbildningen blev godkänd ställdes skolan inför en ny utmaning. Lärarstyrkan behövde förstärkas, och kompetens behövdes inom programmering – vilket inte var det lättaste att hitta.

Men skolledningen lyckades rekrytera läraren Joakim Flink som arbetade i Eskilstuna, där han undervisade elever inom spelutveckling och programmering.

Tillsammans med övriga lärare har Joakim låtit eleverna arbeta mycket i blockform. Tanken är att de ska jobba i verklighetstrogna projekt.

– Lektionerna formas utifrån projektet så att eleverna lär sig förstå den tekniska processen, vilket gör att det blir realistiskt, förklarar Joakim och fortsätter:

– Vi arbetar på den högsta nivån, vi kör med den senaste tekniken som finns ute i yrkeslivet. Sedan jobbar vi med något vi kallar ”cykelprincipen”. Först gör vi något tillsammans när läraren visar. Sedan får eleverna testa med stödhjul innan de kan applicera tekniken till sitt projekt. Det här är väldigt bra, för dom lär sig grunderna efterhand genom att praktiskt använda dem. Vi vill att de förstår på riktigt.

Efter första terminen är Joakim imponerad över nivån på eleverna.

– Det är en ära att få arbeta med den här gruppen. Dom vet ju inga gränser. Dom skulle kunna göra sånt som färdiga ingenjörer håller på med, bara för att de inte själva förstår att det är svårt, säger Joakim och skrattar.