
VSK-damerna finalföll – men prisades dubbelt på bandygalan
Regerande mästarna Kareby blev en övermäktig uppgift för VSK:s bandydamer i SM-finalen i lördags. Förlust med 1–3 inför 1 600 åskådare på Tele2 Arena. – Nu vet vi precis vad vi ska rätta till om vi går till final nästa år igen, säger tränaren Johan Hedfors.
Kungälvsklubben Kareby blev svenska mästare för tredje året i rad.
VSK hade chansen – men tog den inte. Två missade straffar i första halvlek vid ställningen 0–1 kändes efteråt.
– Givetvis, vi får förstås inte missa såna chanser. Det hade kunnat bli en helt annat matchbild och vi hade kanske fått en helt annan kraft i laget, resonerar Johan Hedfors.
Nu var det mycket anspänning i VSK-laget, som inte riktigt stod att känna igen mot tidigare under säsongen då man vann Elitserien för första gången och sedan av bara farten tog sig till sin första SM-final.
– Vi skulle ta ett steg till i år (semifinal i fjol) och det gjorde vi. Dessutom var seriesegern en jättebonus. Så visst har vi all anledning att vara otroligt nöjda med säsongen, men man vill ju aldrig förlora en final när man tagit sig hela vägen dit.
Tankar inför nästa gång ni tar er till final?
– Att vi nu vet precis vad vi ska rätta till. Vi måste framför allt få med fler spelare, Kareby spelade runt på många fler än vad vi gjorde och var bättre över hela planen. Men nu har vi varit här och vet vad allt innebär runt omkring. Det är dock ingen enkel resa hit, och nästa år utökas Elitserien med flera lag, säger Hedfors.
En fin tröst i finalbedrövelsen var dock att Malin Persson på den efterföljande galan blev utsedd till Årets damspelare. Dessutom blev Matilda Plan utsedd till Årets junior. Även Virva Rylander var nominerad till Årets flickspelare.
– Otroligt kul. Och nästa år är alla ett år äldre, påminner Hedfors.
Matchen på läktaren vann dock VSK överlägset.
– VSK-fansen var helt fantastiska, det måste du bara skriva. Så jädra häftigt för tjejerna att få uppleva det. De sjöng i stort hela matchen. Sedan var det lite synd att vi inte hann tacka dom ordentligt efter matchen, men vi fick inte var kvar på isen längre och hade ingen chans att komma tillbaka ut.
Blir du kvar som tränare?
– Så länge bara föreningen vill ha mig kvar så fortsätter jag. Nu är det revansch som gäller!