Stolta västgötar. Monika, Christina, Gull, Leif och Bengt bor alla i Västerås men håller hårt i sitt ursprung som västgötar.

Västgöta Gille firar 100 år av gemenskap

I 100 år har Västgöta Gille förenat hitflyttade västgötar, vilket firades storslaget på slottet tidigare under hösten.

Publicerad

73 medlemmar och gäster samlades i Rikssalen på Västerås slott för att fira Västgöta Gilles hundraårsjubileum.

– Det är som en hembygdsförening fast vi inte har någon bygdegård som vi är kopplade till, förklarar Christina Norén Svensson som är ålderman i Västgöta Gille, en roll som är densamma som ordförande.

Skövdebordet i förgrunden.

Västgöta Gille grundades av Samuel Landtmansson 1925 och har som mest haft 350 medlemmar. Föreningens stadgar säger att gillet är en sammanslutning av västgötar i Västerås med omnejd till bevarande av sambandet med hembygden och till inbördes gamman. ”Gamman” betyder glädje, fröjd och nöje.

Genom åren har föreningen bjudit in framstående västgötar som har både föreläst om hembygdens historia, nutid och framtid, samt underhållit med musik och liknande.

– För några år sedan hade vi besök av en man som berättade västgötska historier och skrev kåserier i Alingsås tidning. Efter besöket skrev han ett kåseri som han skickade till oss. På hemvägen hade han och hans son resonerat om hur mötet hade varit, och tyckte att det påminde om hur det varit när de besökte Minnesota och svenskbygderna i USA. Att vi är precis som svenskamerikanerna och är måna om vår hembygd och tycker att det är roligt att träffa folk från bygden och prata dialekten, berättar Bengt Granberg som är gillemästare.

Ett diplom överlämnades av Peter Backenfall, ordförande för Västergötlands Hembygdsförbund.

I samband med 100-årsjubileet har Västgöta Gille sammanställt ett häfte med 51 visor med texter av Göran Eskilsson. Och visor och dialektala fraser duggar tätt när västgötarna i Västerås med omnejd strålar samman några gånger per år.

– Jag har kommit på att för mig är det dialekten som är min identitet och hos Västgöta gille möter jag människor som pratar med samma dialekt. Det skapar en känsla av tillhörighet, säger Christina.

– För mig är gemenskapen jätteviktig, säger Monika Svensson som är kisteman och ansvarig för föreningens ekonomi.

Önskar fler medlemmar

100-årssfirandet på slottet började planeras redan för tre år sedan och innebar mingel, trerätters middag, dansuppvisning av en grupp från Dansbasen Liz Balettskola och sång, gitarrspel och berättelser från Västergötland av jubileets konferencier Jan-Olof Andersson.

Dansunderhållning på Västerås slott.

Flera tal hölls och gillet mottog blommor och flera gåvor under kvällen.

– Nu efteråt så kan vi konstatera att det var ett lyckokast att ha det på slottet, för alla tyckte att det var fantastiskt, säger Gull Tynnvall, vice ålderman.

När det gäller framtiden har Västgöta Gille samma utmaningar som så många andra föreningar, de behöver fler och gärna yngre medlemmar som kan föra arvet vidare.

– Förhoppningsvis gör vårt lyckade 100-årsfirande att några av gästerna får mersmak och inspiration till att ta vid och fortsätta, säger Leif Andersson som är skrivare i Västgöta gille.

Powered by Labrador CMS