De vill ta krafttag för att minska vildsvinsstammen
Vildsvinsfrågan måste tas på allvar. Det var samtliga deltagare rörande överens om när EU-parlamentarikern Emma Wiesner (C) träffade företrädare för Mellanskog, LRF Mälardalen och Sveriges Grisföretagare på Brunnby i förra veckan.
I går den 6 september var det tre år sedan Sverige drabbades av det första utbrottet av afrikansk svinpest, ASF. Självdöda vildsvin hittades då i skogen utanför Fagersta. Utbrottet fick snabbt stora konsekvenser för både skogs- och lantbruket. Företagare kunde inte transportera spannmål, avverkningar stoppades och invånare i den yttre och inre restriktionszonen fick begränsad möjlighet att röra sig fritt i skog och mark.
– Antalet länder i Europa som drabbas av afrikansk svinpest ökar och vi måste ta krafttag för att minska vildsvinsstammen i Sverige. Vi i Centerpartiet vill se ett nationellt system med skottpeng på vildsvin, i första hand i vissa områden och under vissa tider, säger Emma Wiesner (C).
Med hjälp av jägarkåren och ett snabbt agerande från berörda myndigheter och organisationer kunde smittan för tre år sedan stoppas. Ett år senare förklarades Sverige åter fritt från afrikansk svinpest.
– En bidragande orsak till att det gick så snabbt var det mycket goda samarbetet mellan myndigheter och jägare, men också att det endast fanns ett 50-tal tamgrisar i den smittade zonen som behövde avlivas, berättar Johan Eriksson, ordförande för Sveriges Grisföretagare, som vid utbrottet var nytillträdd på posten.
Konsekvenserna hade kunnat bli betydligt större om smittan nått de grisgårdar som ligger strax utanför den drabbade zonen.
– Bara två, tre mil från den yttre zonen finns ett flertal gårdar med tamgrisuppfödning. Om smittan hade nått dit hade det inneburit enorma kostnader och påverkat hela livsmedelskedjan mycket negativt, säger Johan Eriksson.
Risken för smittspridning ökar när antalet vildsvin blir fler. Och den den svenska vildsvinsstammen har vuxit kraftigt. Vildsvin har varit utrotade i Sverige under olika perioder och så sent som på 1980-talet fanns det knappt 100 vildsvin i landet. I dag uppskattas stammen till omkring 600 000 djur. Om utvecklingen fortsätter i samma takt kan antalet uppgå till omkring en miljon till år 2030.
För lantbruket och skogsbruket innebär den stora stammen omfattande skador. Enligt uppgifter som lyftes under mötet uppgår kostnaderna till omkring 18 miljarder kronor per år, medan jakt och kött samtidigt genererar cirka fyra miljarder kronor i intäkter.
– Det är en ekvation som inte går ihop, konstateras under mötet.
De nordiska grannländerna har valt en annan väg när det gäller vildsvinsstammen. I både Danmark, Norge och Finland hålls stammen på betydligt lägre nivåer. Finland har exempelvis omkring 2 500 vildsvin, men har trots den begränsade stammen nyligen drabbats av afrikansk svinpest vid gränsen mot Ryssland.
För Sveriges del handlar det därför om att både minska risken för nya smittutbrott och begränsa de skador som den växande vildsvinsstammen orsakar.
– Sverige måste göra mer för att få ner vildsvinsstammen rejält, säger Johan Eriksson.
