Vad tycker du om planerna för Västerås nya resecentrum?

Nu skapar Västerås stad en helt ny stadsdel, på ett av Västerås mest centrala lägen. För att möta stadens tillväxt och fortsätta vara ett bra val för såväl befintliga som nya invånare och företag bygger Västerås ett nytt resecentrum och flera nya bostäder och arbetsplatser.

Varför behövs ett nytt resecentrum?

Att Västerås är en stad med fantastiska värden är ingen nyhet för oss som bor här. Men ryktet sprider sig snabbt. Vi blir 1 600 personer fler varje år, och om bara 30 år passerar vi 200 000. Fler invånare betyder mer kompetens, fler företag och fler jobb. Det i sin tur gör att vi kan skapa en ännu bättre och vackrare stad, där vi gillar att leva. För att välkomna alla nya västeråsare, behöver vi erbjuda mark och möjligheter till etablering och bostäder i bra lägen.

Den nuvarande stationen är för liten för antalet resenärer redan idag och när Västerås växer kräver det såklart flera anpassningar i hela staden och samhället – bland annat ett nytt resecentrum.

Det finns också flera andra brister med dagens station utöver att den är för liten. Exempelvis är perrongerna och trappor/rulltrappor för smala. Det leder till förseningar av tågen som skapar följdproblem i trafiken längs hela Mälarbanan. För att åtgärda detta planerar Trafikverket att bygga om perrongerna helt.

Varför kan vi inte behålla den nuvarande tågstationen?

Att bygga en station i dag skiljer sig mycket från hur stationer byggdes för 100 år sedan. Det klassiska stationshuset har sedan järnvägen kom till varit en stark symbol och en centralpunkt för varje ort. Men dagens stationer behöver fylla helt andra funktioner än vad de gjorde för 100 år sedan.

Om stationen förr var lika med ett stationshus är det idag ofta ett helt område som räknas in. En bra, attraktiv och funktionell stationsmiljö bidrar till att fler väljer att resa kollektivt.

Fakta: Västerås nya resecentrum

► När kan det nya resecentrumet börja byggas?

När detaljplanen är justerad och granskad behöver den bli antagen innan byggandet kan börja. När detaljplaneprocessen drar ut på tiden, skjuts även byggstarten upp. En ytterligare sak som påverkar tidplanen är Trafikverkets finansiering av ombyggnaden av bangård och perronger, som behöver bli klar.

Om detaljplanen blir antagen 2021, kan man börja bygga det tillfälliga resecentrumet då och efter det börja bygga den första etappen av nya resecentrum 2022.

► Antal perronger och hållplatslägen, tåg:

Planerat: 12 hållplatslägen (6 spår och långa perronger med dubbla hållplatslägen)
Idag: 6 hållplatslägen (5 perronger varav spår 1 har två hållplatslägen)

► Kapacitet, tåg:

Prognos år 2040: 150 persontåg och 25 godståg per dygn
Jämfört med 2016: 110 persontåg och 8 godståg per dygn

► Passager över spåren:

Planerat: Två breda passager med gott om plats för fotgängare och cyklister, öppet dygnet runt.
Idag: En bro för fotgängare, stängd på natten.

►Antal cykelparkeringar:

Planerat: ca 3 000 st
Idag: ca 1 000 st

► Områdets storlek:

Hela Mälarportsområdet: 90 ha
Stationsområdet: 12 ha

► Byggnadens storlek:

Sigurdspassagen (etapp 1): ca 13 000 m²
Jämfört med nuvarande stationshus: ca 1 300 m²

► Läs mer om projektet på Västerås stads hemsida.

Målsättningar med resecentrum, enligt detaljplanen:

➜ Resecentrum ska bli en attraktiv och effektiv knutpunkt för alla transportslag och för resor inom, genom, från och till Västerås. Resecentrum ska ha en spännande utformning och vara väl funktionsmässigt integrerat i stadens flöde. Resenären ska stå i fokus, och människan i centrum. Det ska vara en trygg, säker, tillgänglig och välkomnande mötesplats, som är kommersiellt bärkraftig och har en hög servicegrad.

➜ Västerås nya resecentrum ska fungera som ett landmärke. Det ska utmärkas av dubbelsidighet där alla entréer upplevs som framsidor. Gestaltningen av det nya resecentrumet i Västerås är speciellt viktigt och ska utmärka sig självständigt och kraftfullt.

➜ Framtida resecentrum ska, i betydligt större grad än idag, vara en integrerad del av centrala Västerås. Det nya resecentrumet ska blicka framåt mot 2030 och även vara utvecklingsbart för att klara behoven 75-100 år framåt.