Ny forskning: solkraft och jordbruk kan kombineras
Solceller och jordbruk på samma mark är ett lovande sätt att förena livsmedelsproduktion och förnybar energi, visar ny forskning från MDU
Publicerad
Traditionellt har solcellsparker och jordbruk konkurrerat om tillgången till mark. Men i ett så kallat agrivoltaiskt system är solpanelerna monterade på speciella stödstrukturer som gör det möjligt för jordbruksmaskiner att arbeta och för luft och regn att nå jorden. Det innebär att samma hektar mark kan producera både mat och elektricitet.
– Marken behöver inte användas antingen till solceller eller till odling. Den kan användas till båda, säger Pietro Campana, universitetslektor på avdelningen för hållbara energisystem på MDU och en av forskarna bakom en studie i ämnet.
I länder med stark solinstrålning gynnar skuggan från panelerna grödorna. Även i Sverige kan det vara en fördel. Flera grödor, som potatis, sallad, spannmål och bär, tål eller gynnas av viss skuggning. Det gäller särskilt under varma somrar och vid torka. Skuggningen kan också bevara markfukt och kräva mindre bevattning.
– Det är särskilt relevant i Sverige, där klimatförändringar innebär torrare somrar, fler värmeböljor och större variation i väder, säger Pietro Campana.
Om tekniken skalas upp i Norden beräknas den kunna bidra både till elektrifieringen av samhället och målen om fossilfri energi.
För svenska lantbrukare kan modellen innebära:
- Extra intäktskällor från elproduktion
- Skydd mot extremväder
- Mindre vattenförbrukning
- Stabilare produktion över tid
– Det här kan göra jordbruket mer motståndskraftigt både klimatmässigt och ekonomiskt, säger Pietro Campana.
Standarder saknas
Trots lovande resultat återstår hinder. Solcellsinstallationer som kan kombineras med jordbruk är ofta dyrare att bygga. Det saknas också standarder och svenska riktlinjer för hur marken ska klassas: är det fortfarande jordbruk eller energimark? Dessutom krävs mer forskning om vilka grödor, panelhöjder och system som passar våra nordiska förhållanden bäst. Sist men inte minst hindras den största potentialen när det gäller elproduktion av problem som rör närhet till tillgängliga kraftledningar och tillgänglig nätkapacitet.
Intresset ökar dock snabbt. Tekniken har redan tagit fart i flera europeiska länder, och i Sverige testas den i begränsad skala. Forskarna bakom studien menar att Sverige har ovanligt goda förutsättningar på grund av låg livsmedelssjälvförsörjning och höga mål för förnybar energi och elektrifiering.
– Tekniken kan bli ett viktigt verktyg i omställningen mot ett hållbart och robust samhälle, genom att tillhandahålla decentraliserad energiförsörjning och stödja landsbygdsområden, säger Pietro Campana.
