Ny bok lyfter sprängdåd i Västerås
Mathias Ståhle från Sala är en av författarna till boken ”Främmande makt” som handlar om utländska spioner i Sverige och där bland annat ett sprängdåd i Västerås granskas
Publicerad
Polisen i Västmanland gick nyligen ut på Facebook och efterlyste information från allmänheten om en 35 år gammal händelse. Det som kallats brevbombsmordet ägde rum på Önsta-Gryta, i Västerås, den 6 september 1990.Brevbombsmordet granskas också i boken ”Främmande makt” av Jani Sallinen och Mathias Ståhle.
– Syftet var inte att lösa fallet utan mer vilka lärdomar vi kan dra av fallet utifrån det som är känt i dag, säger Mathias Ståhle.
Batteridriven bomb
Vid lunchtid en septemberdag öppnade hemspråkläraren Efat Ghazi familjens brevlåda i radhusområdet. Där fanns ett paket från en okänd avsändare. Paketet hade adresserats till Efats make Amir. Det var en batteridriven bomb med sprängdeg som stoppats in i ett kuvert.
Efat Ghazi skadades svårt av explosionen och dog senare på sjukhuset.
Övervakades av Iran
Familjen Ghazi var från iranska Kurdistan och aktiv i den kurdiska självständighetskampen. Den döda kvinnans make Amir har hela tiden varit övertygad om att den iranska regimen låg bakom dådet. Det har det inte gått att bevisa. Däremot har det avslöjats att familjen under den här tiden faktiskt övervakades av den iranska ambassadens personal i Sverige.
I den nya boken skildras många fler och färskare exempel på hur Iran, Kina och framför allt Ryssland har spionerat i Sverige.
– Det finns utländska spioner i Sverige. Det vet vi av det enkla skälet att då och då händer det att några åker fast, säger Mathias Ståhle.
Irans övervakning av familjen Ghazi kan tillsammans med andra händelser ge en bild av hur det går till när främmande makt spionerar i Sverige.
När man hör ordet spion kanske man tänker på James Bond och agentromantik.
– Delar av det som skildras i skönlitteraturen förekommer ju också i verkligheten. Men merparten av underrättelsetjänstsarbete sker ju i mycket vardagligare former.
Främmande makt kan även intressera sig för att få ut information från vanliga företag och civila myndigheter. Risken att som vanlig medborgare stöta på utländska spioner är visserligen liten men det kan ändå vara bra att veta hur det kan gå till.
– Om man inte vet vad främmande makt eventuellt är ute efter, då vet man ju heller inte vad man ska titta efter för varningstecken, säger Mathias Ståhle.
