Minnesskylten med nobelpristagaren Tomas Tranströmers kända dikt Näktergalen i Badelunda har nu invigts vid ”Bomans lada”. Foto: Bengt Wallén

Minnesskylt för Tranströmerdikt invigd i Badelunda

Inför ögonen på bland andra akademiledamoten Per Wästberg invigdes i lördags en minnesskylt för nobelpristagaren Tomas Tranströmers kända dikt Näktergalen i Badelunda vid Anundshög.

Publicerad

I prunkande försommargrönska invigde kulturnämndens ordförande Marita Öberg Molin den skylt, som satts upp i den vackra ekdunge där nobelpristagaren Tomas Tranströmer fick inspiration till dikten ”Näktergalen i Badelunda”. Invigningen skedde i närvaro av bland annat poetens änka, Monica Tranströmer, Maria af Malmborg samt Per Wästberg, författare och ledamot av Svenska Akademien.

– Det är viktigt att vi på det här sättet markerar en plats i Badelunda, som har så stark koppling till en av landets mest kända poeter. Dikten visar både på Tranströmers starka känsla för den nordiska naturen och även på den andlighet som genomsyrar många av hans verk. Vi i hembygdsföreningen är mycket glada över att ha ett så här viktigt litterärt minnesmärke inom vårt område, säger Ola Wässman, ordförande i Badelunda Hembygdsförening.

Platsen där skylten satts upp har i folkmun kallats för ”Bomans lada”, efter den lada som grosshandlare Carl Boman lät uppföra här på 1860-talet. Ekarna i dungen planterades av Boman och var under några år på 1980-talet hemvist för näktergalen. Carl Bomans grosshandel låg i kvarteret där varuhuset Punkt idag ligger och han också ägde en gård i Tibble, Badelunda.

Tomas Tranströmer avled i mars 2015.

Svenska Akdaemiens Per Wästberg medverkade vid invigningen. Foto: Bengt Wallén
Poeten Tomas Tranströmers änka Monica tillsammans med Maria af Malmborg. Foto: Bengt Wallén
Kulturnämndens ordförande Marita Öberg Molin invigde minnesskylten. Foto: Bengt Wallén

Näktergalen i Badelunda

I den gröna midnatten vid näktergalens nordgräns. Tunga löv hänger i trance, de döva bilarna rusar mot neonlinjen. Näktergalens röst stiger inte åt sidan, den är lika genomträngande som en tupps galande, men skön och utan fåfänga. Jag var i fängelse och den besökte mig. Jag var sjuk och den besökte mig. Jag märkte den inte då, men nu. Tiden strömmar ned från solen och månen och in i alla tick tack tick tacksamma klockor. Men just här finns ingen tid. Bara näktergalens röst, de råa klingande tonerna som slipar natthimlens ljusa lie.

Powered by Labrador CMS