KYRKOGÅRDSKUNNIG. Nina Deila med begravningskapellet i bakgrunden.
KYRKOGÅRDSKUNNIG. Nina Deila med begravningskapellet i bakgrunden.

Kändistät kyrkogård i Västerås fyller 150 år

På Östra kyrkogården vilar många av Västerås historiskt intressanta personer. Det berättar Nina Deila som håller historiska vandringar.

Publicerad

Östra kyrkogården byggdes år 1875. Västerås hade färre än 4 000 invånare i mitten av 1800-talet, men makthavarna visste att befolkningen skulle öka. Då behövdes en utbyggnad av infrastrukturen och även fler begravningsplatser. Mycket riktigt ökade snart befolkningen efter att Asea och Metallverken startat sin industriverksamhet i Västerås.

LEVANDE. En hare vilade vid poeten Johan Nyboms grav.
LEVANDE. En hare vilade vid poeten Johan Nyboms grav.

– De som är begravda här är borgarna som styrde och ställde då, säger Nina Deila, som håller historiska vandringar i Västerås.

En av de begravda makthavarna är Oskar Fredrik Wijkman som var Västerås ledande politiker. Han ska ha varit så mäktig att han kalllades ”Gud fader”.

– Han fick hit Asea, säger Nina Deila.

En annan person som här ligger begravd och satt stor prägel på Västerås är Erik Hahr. Han var stadsarkitekt och gjorde bland annat ritningarna till Aseas, numera ABB:s, huvudkontor och till Stadshotellet. Det är byggnader som syns tydligt i stadssiluetten.

HAHR-GRAV. Här vilar arkitekten Erik Hahr och hans närstående.
HAHR-GRAV. Här vilar arkitekten Erik Hahr och hans närstående.

Snuskungen Sundin

Ytterligare en betydelsefull begravd västeråsare är Axel Teodard Sundin som var tobaksfabrikör och ”snuskung”. Han ägnade sig mycket åt välgörenhet och donerade bland annat mark till ett skolbygge.

Det var mest män som styrde och ställde på den här tiden. Men en högutbildad kvinna som vilar på Östra kyrkogården är Nanna Svartz. Nanna Svartz var Sveriges första kvinnliga professor.

Det är heller inte bara maktpersoner som fått monument på Östra kyrkogården. Här finns även en minnesmärke efter omkomna i Estoniakatastrofen 1994 och ett minnesmärke efter spanska sjukan, som var en pandemi under tidigt 1900-tal.

Östra kyrkogården

Östra kyrkogården har väl bevarad parkstruktur, trädalléer, gångar och äldre gravvårdar. Kyrkogården berättar om tiden i Västerås då staden expanderade under andra halvan av 1800-talet och de befintliga kyrkogårdarna blev otillräckliga. Begravningsplatsen visar pedagogiskt på var stadens utkant låg under andra halvan av 1800-talet. Gravvårdarnas olika utformning berättar om dåtidens klassamhälle och representerar både de fattigare samhällsklasserna och de rikare. På kyrkogården finns bland annat en sten med ett antal namn över personer som dog i spanska sjukan 1918.

Källa: Kulturarv Västmanland

Johan Filip Nordlund, även kallad ”Mordlund” har också fått sin sista vila på platsen.

– Han ska ligga halvvägs utanför här någonstans, säger Nina Deila.

Johan Filip Nordlund avrättades år 1900 och blev den sista personen i Sverige som avrättades med yxa. Johan Filip Nordlund dömdes till döden efter att själv ha tagit livet av fem personer ombord på fartyget Prins Carl på Mälaren.

Västerås befolkning fortsatte att växa och Östra kyrkogården blev snart för liten. Hovdestalunds kyrkogård öppnade 1924 och fyllde därför 100 år i fjol.

Om man är mörkrädd ska man inte besöka Östra kyrkogården efter att solen gått ner. Här saknas belysning. Därför lär det även förekomma skumma affärsuppgörelser här under kvällstid.

Powered by Labrador CMS