Detta är en genrebild.

Ny undersökning: Kraftig ökning av kvinnor som snusar

Av folkhälsoundersökningen Liv & hälsa framgår det att andelen kvinnor i Västmanland som snusar ökade från fem till elva procent mellan 2017 och 2022.

Publicerad Senast uppdaterad

Förra året besvarade cirka 6 000 västmanlänningar folkhälsoundersökningen Liv & hälsa. De medverkande fick frågor om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor, samt i vilken utsträckning de utnyttjar vården.

Liksom i undersökningen 2017 och tidigare år visar det sig även 2022 att hälsan varierar starkt med kön, ålder och livssituation:

• Kvinnor uppskattar sin hälsa som sämre, jämfört med män.

• Yngre uppskattar sin hälsa som god, jämfört med äldre.

• Hälsan upplevs som bättre bland personer med eftergymnasial utbildning respektive högre inkomstnivå.

• Bland dem med dåligt socialt nätverk, exempelvis att sakna någon som kan hjälpa vid praktiska problem, uppger endast hälften av de tillfrågade att de har bra eller mycket bra hälsa. Totalt bland de tillfrågade är andelen 70 procent.

Det framgår av undersökningen att andelen rökare har minskat, men man ser även en kraftig ökning av andelen kvinnor som snusar. Från 2017 har andelen västmanländska kvinnor som snusar ökat från fem till elva procent. Bland de yngre kvinnorna rör det sig om tobaksfritt nikotinsnus, även kallat vitt snus.

– Det finns positiva tendenser såsom minskningen av andelen rökare. Undersökningen visar dock att skillnaderna och utmaningarna i hälsa består, och därför är jag tacksam att regionfullmäktige gett uppdrag om insatser som ska bidra till att främja hälsan hos västmanlänningarna, säger Marie Tollefsen Markström, folkhälsochef på Region Västmanland, i ett pressmeddelande.

Den minskade rökningen medför hälsovinster, och har under den senaste femårsperioden sparat åtta miljoner kronor för hälso- och sjukvården i Västmanland. Under samma tid sparade minskad rökning fyra miljoner för länets kommuner. Men för samma period beräknas ökningen av andelen med fetma – från 19 till 22 procent – kosta sjukvården två miljoner kronor och kommunerna en miljon.

– En förbättrad folkhälsa har en avgörande betydelse både för den enskilde västmanlänningen och för tillväxten i länet. Ett Västmanland som mår bra skapar bättre förutsättningar för minskad sjukfrånvaro, ökad sysselsättning, högre tillväxt och minskade behov av vård och omsorg, säger Jenny Landernäs (M), ordförande i Regionala utvecklingsnämnden.

– Liv & hälsa ger en bra bild av dagsläget för folkhälsan, men det är tyvärr inte någon positiv läsning. En god folkhälsa bidrar till så väldigt mycket positivt, både till samhället i stort men framför allt för individen själv. Därför lägger det nya regionstyret stort fokus på det förebyggande arbetet, säger Richard Fallqvist (L), regionråd med ansvar för folkhälsa.

Powered by Labrador CMS