Den sjungande ICA-handlaren som blev borgerlig begravningsförrättare

Vi träffas en solig dag tidigt i juni på Hovdestalunds begravningskapell när Mikael Wretholm ska förbereda sig inför en ceremoni. 

Han har varit borgerlig begravningsförrättare sedan 2011 och har sjungit på begravningar sedan tidigt 80-tal.

– Det började tidigt med sången, jag var bara tio år, berättar Mikael.

Han föddes i Västerås den 7 oktober 1963 och bodde tillsammans med mamma, pappa och en äldre bror på Malmaberg i många år.

– Vi bodde inte så långt från Tomaskyrkan som var ganska nybyggd när vi flyttade dit. Det kom ett brev om gosskör och mamma tyckte att det var något för mig, så jag gick dit och fastnade för sången.

Svensk mästare i innebandy

Precis som många andra barn testade Mikael på flera olika sporter. Utöver sången som funnits med genom hela livet kan han stoltsera med titeln som svensk mästare i innebandy 1984, då Tomasgårdens IF tog hem guldet.

Första gången han sjöng på en begravning var han blott 14 år gammal.

– Min allra första begravning var min farfars begravning 1978.

Som tonåring läste Mikael Wretholm tre år ekonomisk linje och hade siktet inställt på bankvärlden.

– Sedan gjorde jag en praktik på ICA-kuriren i mitten på gymnasiet. Jag fick vara ute på fält med deras annonssäljare och kände att det var mer spännande än att sitta på en bank och vända papper. Så jag styrde om planen och efter militärtjänstgöring i Linköping började jag arbeta på ICA Kvantum, numera ICA Maxi Hälla. 

– Då skulle butiken precis öppna, jag var en av kanske 1 500 sökande, fick jobbet och började jobba i april 1985 och sedan öppnade butiken i början av maj.

Under åren 1985–2021 har han innehavt flera olika tjänster inom ICA-koncernen. Den 1 januari 1999 blev han ICA-handlare i Fagersta. 

Under några år drev han butiker i både Fagersta och Norberg. 2005 tillträdde Mikael som ICA-handlare i Kolsva och drev butiken fram tills för två år sedan, då han bestämde sig för att bli borgerlig begravningsförrättare på heltid.

– Under årens lopp har mitt arbete med begravningar vuxit och blivit en större och större del av mitt liv och jag kände att det är det jag vill hålla på med. Jag kände mig stundom ganska splittrad, att driva en ICA-butik kräver tid, kraft och engagemang. Utvecklingen inom branschen går fort framåt, speciellt digitalt. Jag hade inte intresset eller engagemanget för att sätta mig in i det och kände att det blev mer och mer övermäktigt.

Det slutgiltiga beslutet fattade Mikael ett år innan han lämnade över stafettpinnen till nästa person.

– När jag tog beslutet kände jag en väldig lättnad. Nu får jag ägna mig åt det jag verkligen stortrivs med.

Idag är arbetsfältet stort och består av hela Västmanland och en stor del av Sörmland.

– Jag har förrättat en begravning i Stockholms största begravningskapell och har fått förfrågan från Dalarna.

Hur är det att arbeta i ett så känslofyllt sammanhang?

– Jag ska villigt erkänna att hur mycket jag än har sjungit på begravningar, att när man står inför faktum och det är en nära anhörig eller nära vän som har gått bort så är det en väldigt tuff utmaning. 

– Farfars begravning gick bra men jag bröt ihop i gråt efteråt. Min morfars begravning var 14 år senare, då var det samma sak. Så när mina föräldrar skulle begravas, mamma 2012 och pappa 2019 så sa jag till mig själv att var nu anhörig och låt andra sjunga, och det var kloka val.

Mikael konstaterar att det är lite extra känslosamt när begravningen är för ett barn eller en person som har gått bort under tragiska omständigheter.

– Men det är väldigt värdigt, hedrande och känns fint. Man gör en fin insats för människor i en svår stund.

I höst fyller du 60 år, hur känns det?

– Det känns som en ynnest att få ägna de sista yrkesverksamma åren åt att göra det jag verkligen brinner för.

60-årsdagen firas med att bjuda in till en välgörenhetskonsert i Tomaskyrkan. Det blir med andra ord dubbla jubileum.

– Det är ju 50 år sedan jag gick med i Tomaskyrkans gosskör, så jag firar 50 år som sångare och 60 år som människa.

Klockan 16 den 7 oktober börjar konserten som har gratis inträde, men besökarna får istället gärna skänka valfri summa till Barncancerfonden.

– Det har vuxit fram den här tanken. Pippi Långstrump ville inte ha presenter när hon fyllde år, utan gav bort presenter istället. Och så tänkte jag med. Jag har det jag behöver och det finns personer som verkligen kan behöva hjälp.

Med sig på scenen har Mikael SAO, Stefan Appelqvist orkester, och Lux Nova, Tomaskyrkans egen damkör.

– Jag hoppas på fullt hus den 7 oktober. Det var svårt att välja vilken välgörenhetsorganisation, för det finns så många viktiga saker. Men slutligen valde jag Barncancerfonden. Jag har haft förmånen att se mina två barn Sara och Philip växa upp från barn till vuxna, och tycker det är alla barns rättighet att få blomma ut, så att låt varje blomma slå ut, det är min målbild.

Vad gör dig genuint lycklig?

– När jag får sjunga, så har jag känt hela mitt liv.

Vad gör dig arg?

– Orättvisor som finns, Både det lilla och det stora.

Under sina 50 år som sångare har Mikael Wretholm sjungit otaliga sånger, men om han måste välja ut en favorit är det Frank Sinatras My Way.

– Det är en låt som har följt mig i 40 år nu. Ända sedan studentdagen 1982, då sjöng jag My Way som solist, med musiklinjens musiker bakom mig. Den stunden slår allt fortfarande. Så den finns där som en ständig följeslagare, eftersom den även gör sig väldigt väl på begravningar. 

– Jag tycker om att utmana mig själv och använda rösten som det instrument den faktiskt är.