Begravningsbyrån vill bryta tabut om att prata om döden
Döden kan vara något av det svåraste som finns att prata om, även om vi alla förr eller senare drabbas. För att lyfta frågan om döden och få flera människor att prata om döden har begravningsbyrån Fonus startat en kampanj ”Dödsotyst” där de säger att samtal om döden i vardagen gör att vi mår bättre, inte sämre.
Publicerad
Hans Stipek, kundrådgivare på Fonus Västmanland/Södermanland, berättar att i rapporten ”Svenskarna och Döden” som Fonus tagit fram, framgår det bland annat att vi svenskar har otroligt svårt att använda oss av ordet döden.
– När det kommer till att bli överens om verkligheten så är det bra om vi kan använda samma utryck. Man kan se historiskt att det skett en succesiv språkförskjutning. Nu säger man att man har fällt ett djur när man jagar, man har inte dödat ett djur. Ordet döden är så absolut och definitivt så det vill vi inte gärna använda.
Hans berättar att barnpsykologer har sett att uttrycket ”somna in” har gjort att barn inte vill gå och lägga sig om kvällen, för att de har hört att ”nu har morfar somnat in” och det vill de ju inte göra.
– Hur förhåller vi oss då, när vi vill skydda vår omgivning genom att linda in döden genom olika beskrivningar? Det här sättet att försöka skydda blir bara kletigt och kladdigt. Istället för att säga: nu har pappa dött, och uppmuntra till att barnet eller vem det nu är, får fantisera själv. För det är ju ingen som vet vad som händer när vi dör.
I undersökningen ser man att sju av tio unga tänker på döden minst en gång i månaden. Och att det är de unga som tycker att det är jobbigast av alla åldersgrupper.
– Unga människor tänker mycket på döden men de verkar inte ha något sätt att kommunicera sina tankar, säger Hans.
Samhället har förändrats
Förr i tiden fanns det tillfälle att i lugn och ro ta farväl av den avlidne, kroppen fördes till bostaden där vänner och släkt fick komma och få ett avslut.
– Nu har vi bårhus dit kroppen förs. Av vördnad så tycker vi inte att den här människan ska ligga kvar för länge, så kroppen förs direkt till bårhuset. Givet kan samhällets omsorg om den avlidne ses som något positiv, samtidigt som döden blivit mer institutionaliserad och därmed flyttat ut från våra vardagsliv.
Sorg är förlust och saknad
På Fonus tycker man att det är bra att prata mer om döden, för att det på sätt och vis innebär att man pratar om livet.
– Vi har inte blivit tränade, vi har slarvat bort hur vi ska bete oss, hur vi ska gestalta oss inför döden. Sorg är förlust och saknad, att våga prata och ställa en fråga ger perspektiv, lindrar oro och får oss att uppskatta det vi faktiskt har.
Avslutningsvis säger Hans att han tycker att synen på liv och död har börjat bli ljusare.
– Framför allt för att vi har börjat lära oss att döden är en hyllning till livet, att vi hedrar en människas liv, utan att vi på något sätt nonchalerar förlusten och saknaden.
