Klockspelet i stadshuset 60-årsjubilerar
Arkitekten Sven Ahlbom föreslog att stadshuset i Västerås skulle krönas med ett klockspel. Så blev det. Nu har klockorna klingat i 60 år.
Klockspelet i Västerås stadshus invigdes den 19 augusti 1960 och fyller alltså 60 år nu på onsdag.
Stadshuset planerades och byggdes under 1950-talet och kröntes på inrådan av den kände arkitekten Sven Ahhlbom med ett klocktorn. Detta för att knyta an till Västerås medeltida historia.
På den plats där nu stadshuset står fanns ett Dominikanerkloster och en Svartbrödrakyrka från 1200-talet fram till att Gustav Vasa höll sin reformationsriksdag 1527.
Klockspelet till Västerås stadshus beställdes från bröderna Eijsbouts klockgjuteri, Asten, Holland och invigdes den 19 augusti 1960 med bland annat en kompositionstävling för klockspelet.
Poeten Bo Setterlind, som genom gymnasiestudier hade anknytning till Västerås ombads att skriva små poem till varje klocka, från ”Stor-Dum” som väger 2410 kg till ”Tummetott” som är en lättviktare på 11 kg. Texterna ristades in i klockorna.
Spelet omfattar 47 klockor som spelas på en klaviatur där man trycker ner tangenterna med knytnävarna. Varje hel timma från klockan 7.00 till 21.00 spelas dock melodier med automatisk manövrering.
Klockspelartraditionen kommer från Nederländerna där gudstjänst-, döds-, brand- och stormringning förekom. Tidigt spreds detta till stora delar av Europa. Utvecklingen från 1500-talet medförde flera klockor så att man kunde spela små melodier eller signaler före till exempel timslag. Big Ben i London är ett tidigt exempel på det.
Så småningom tillsattes klaviaturer så att man kunde spela mer omfattande melodier till exempel under torghandel, men också mer ambitiösa konserter och på så sätt ge liv åt stadsbilden. Tyska kyrkan i Stockholm fick ett klockspel på 1600-talet då också möjligheten att stämma klockorna utvecklades.
Klockspelskulturen lever och det byggs nya instrument och man försöker att förbättra spelmekaniken.
Det händer att någon tycker att klockorna ”spelar orent” men det har att göra med svarvningen av klockorna som vid tillverkningen får en stark mollöverton.
Dessutom uppstår den så kallade dopplereffekten vilket innebär att ljud som kommer mot dig uppfattas som stigande och ljud som går ifrån dig uppfattas som fallande. Effekten förstärks vid stark vind och kan uppfattas att ge varierande tonhöjd.
Västerås första klockspelare var domkyrkoorganisten Hugo Melin som också lärde upp musikdirektör Åke W Eriksson som var klockspelare fram till år 2006. Därefter delar Jan-Erik Eklund, Leif Hesselgren, Lars Tillenius, Börge Lindgren och nu senast Eva Lillqvist på ansvaret för klockspelandet i Västerås Stadshustorn.
Lars Tillenius berättar att klockspelet är imponerande.
– Tangenterna är som en förstoring av vanliga pianotangenter så lite förhårdnader på händerna kan det förstås bli. Det är härligt att höra sitt klockspelande över bygden. Så även utsikten över stan och sjön.
