BankID blev nyckeln som låste upp den svenska spelmarknaden

Verifieringssystemet fanns redan på plats. Att kontrollera vem som spelar kräver identifiering, och i Sverige var den infrastrukturen utbyggd långt innan politikerna bestämde sig för att licensiera spelbolagen. Det är en detalj som sällan nämns i debatten om reglering, men utan BankID hade kanaliseringsmålet – att styra spelarna till licensierade sajter – blivit en pappersprodukt.

Kanaliseringen landar på 85 procent, men inte utan friktion

Spelinspektionens senaste kvartalsdata visar att licensierade spelbolag omsatte 6,7 miljarder kronor under tredje kvartalet 2025. Det är en ökning med 0,5 procent jämfört med samma period 2024. Blygsamt, men trenden pekar åt rätt håll. Mer intressant är kanaliseringssiffran. Spelinspektionen hävdar att runt 85 procent av allt onlinespel sker hos bolag med svensk licens, medan branschorganisationen BOS menar att den verkliga siffran för nätcasinon ligger närmare 75 procent. Skillnaden beror delvis på hur man räknar, men också på att olicensierade sajter fortfarande lockar spelare med snabbare registrering och färre begränsningar. Det som licensierade sajter erbjuder i gengäld är trygghet – och den tryggheten bygger på att spelaren identifierar sig med BankID redan vid registreringen. Kravet att verifiera sig gör att Spelpaus, det nationella självavstängningsregistret, faktiskt fungerar. I januari 2026 var 135 525 personer avstängda via Spelpaus, en siffra som vore meningslös om bolagen inte kunde koppla varje inloggning till ett verifierat personnummer. Den mekanismen – BankID som grindvakt – är anledningen till att kanaliseringen överhuvudtaget kan mätas.

En marknad värd 27,8 miljarder kräver mer än regler på papper

Helåret 2024 summerade den svenska spelmarknaden till 27,8 miljarder kronor i nettospelintäkter bland licensierade bolag. Av dessa stod kommersiellt onlinespel och vadhållning för drygt 17,8 miljarder: ungefär två tredjedelar av totalen. Per vuxen invånare motsvarar det 3 325 kronor om året eller knappt en procent av hushållens disponibla inkomst. Siffrorna ger perspektiv på varför regleringsfrågan aldrig bara handlat om spelansvar utan också om skatteintäkter. Varje procentenhet som kanaliseras bort från licensierade bolag innebär att staten tappar intäkter och att spelaren hamnar utanför skyddssystemet. Det är därför som registreringsprocessen blivit en så avgörande komponent. Ett onlinecasino med BankID kopplar automatiskt spelarens konto till Spelpaus, insättningsgränser och den granskning som Spelinspektionen utövar. Utan den automatiska kopplingen hade varje skyddsmekanism krävt manuell hantering – en lösning som inte skalar i en marknad med miljontals transaktioner per kvartal. BankID-verifieringen gör alltså inte bara regleringen möjlig; den gör den kostnadseffektiv.

Från april 2026 försvinner kreditkortet – BankID blir ännu viktigare

Nästa steg i den svenska spelregleringen träder i kraft i april 2026: kreditkort fasas ut som betalmetod på licensierade casinon. Beslutet riktar sig mot problemspel; att spela för lånade pengar anses öka risken för skuldsättning. Men det förskjuter också balansen mellan betalningsmetoder. Swish, direktbanksöverföring och andra BankID-kopplade lösningar tar över det utrymme som kreditkorten lämnar. Det innebär i praktiken att hela transaktionskedjan, från registrering till insättning till uttag, kommer att gå genom BankID-infrastrukturen. För spelaren märks förändringen knappt. Inloggning och betalning sker redan via samma app för de flesta. Men för regleringen är det en milstolpe: varje transaktion blir spårbar på individnivå, vilket ger Spelinspektionen bättre data och snabbare möjlighet att agera vid misstanke om penningtvätt eller manipulerat spel. 

Reglering som fungerar kräver infrastruktur som redan finns

Sveriges spelreglering beskrivs ibland som en förebild, ibland som ett halvfärdigt experiment. Sanningen ligger rimligen någonstans däremellan, men en faktor förbises nästan alltid: regleringen byggde inte sin egen infrastruktur. Den utnyttjade en digital identitetsstandard som redan nått 8,6 miljoner användare genom bankerna, Skatteverket och 1177. När spellagen trädde i kraft 2019 behövde bolagen inte uppfinna en verifieringsmetod – de kopplade in sig på BankID, och plötsligt kunde en hel bransch identifiera sina kunder med samma säkerhet som en bank. Den insikten förklarar varför andra länder med strängare regler ändå har sämre kanalisering: de saknar en likvärdig identitetsstandard. Att bygga en sådan från grunden tar årtionden. Sverige fick sin av en slump – inte designad för spelmarknaden, men perfekt anpassad för den.