Krönika: Journalistik – produktplacering eller ren reklam?
Översvämningar, gigantiska skogsbränder och andra klimatvarningar samtidigt som knäppgökar vinner politiska framgångar i världen. Klyftor och utanförskap ökar samtidigt som vi har bombdåd och skjutningar som aldrig förr i Sverige. Inte undra på att man grubblar ibland. Då är det skönt att bara kunna få reflektera över något mindre viktigt. Något så banalt som frågan i rubriken till exempel.
Som mediaköpare måste vi först välja media utifrån målgrupp och vilket problem vi vill lösa.
Som gammal reklamare kan jag inte låta bli att notera en tämligen stor förändring i hur traditionell media hanterar information om kommersiella företag och produkter. Inte vet jag om det bara beror på att sociala media har ritat om kartan eller om det har med en ny generations journalister eller deras allt knappare resurser att göra? Någonting har i alla fall hänt de senaste 10–20 åren. Och jag säger inte att det är fel. Tvärtom i vissa avseenden, även om den berömda pendeln många gånger hamnar väl långt ut. Däremot ser jag inte konsekvensen alla gånger.
Till att börja med: Alla vi med någon form av marknadsansvar har sedan länge blivit erbjudna en artikel om vi köper en annons i vissa, enligt mig, icke etablerade branschtidningar. Något jag alltid avböjt. Trovärdigheten för såväl det redaktionella och därmed också för annonserna blir för låg. Min definition av reklam är att du köper ett utrymme (i tidning, på nätet eller i tv osv) där du själv väljer och formulerar ditt budskap medan pr (public relations) är när du får andra att prata om dig eller dina produkter. En köpt artikel … ja, du hör själv.
En annan form av gratistidning är den du läser nu och även dess modertidning. Att det sällan blir något djuplodande granskande av politiker och andra har dessa tidningars läsare inget problem med och har aldrig haft. Eftersom dessa tidningar går till ”alla”blir det lite lättsammare och en lite mer positiv ton vilket många verkar gilla. Förvisso kan det ibland vara svårt att veta om till exempel bilartiklarna är annons eller artikel, men ändå. I mina ögon finns det ändå någon slags ”journalistisk heder”.
Det gör det såklart i än högre grad i prenumererade dagstidningar också. Det är ju vad dessa vinner sina läsare på: Att ifrågasätta stadsledningens resor till Cannes eller att belysa användandet av narkotika på stadens krogar, varav jag personligen ser det sistnämnda som ett gigantiskt mycket större problem.
Det är bra och behövs, även om det kanske är här jag ser den största svängningen. Jag har heller ingenting emot denna, men blir ändå förvånad att i en redaktionell rubrik kunna läsa HTH:s egna citat ”Vi kommer att ha Västerås snyggaste butik”. Till och med på framsidan kan vi läsa att Hemköps nya butik är toppmodern. Föga överraskande 2019 kan jag tycka, även om det bara är en kvartersbutik. Någon vecka tidigare skrevs om stadens Ica-butiker, men då ”granskande” om hur mycket de tjänade. Konsekvens, vet inte?
Undrar också om konsekvensen i TV4:s olika program. Till exempel i ”Expeditionen” ser vi klart och tydligt att alla deltagare verkar vandra i kängor från Salomon. Vad de har för märken på sina jackor är mycket svårare att förstå för där är de flestas logor dolda med en tejpbit. Klart att det handlar om produktplacering och pengar, men det blir lite väl tydligt och trovärdigheten sjunker. I deras nyhetssändningar syns inga tejpbitar på jackor eller kepsar.
Kanal 5 och Sofias änglar är däremot konsekventa i överkant. En fantastisk programidé där folk och familjer i svåra situationer erbjuds en hjälpande hand. Att då sitta och se loggor på varenda paket som öppnas, på varenda handverktyg eller skruvlåda, på varenda hantverkares jacka och/eller byxa och på varenda firmabil som passerar blir till slut patetiskt. Den programidén är värd så många tittare att den kan bära sig på bara annonsintäkter. Vilket självklart vore helt okej.
Diskussionen gällande influencers och deras trovärdighet fördjupar jag mig inte i. Det är klart, efter att ha överhört en influencers granne som noterade fem–tio taxi- och budbilar per dag med kassar och kartonger till influencern, så kan jag ju ändå som old school undra lite. Men det är upp till var och en.
Summa summarum: Media (inte alla) behövs av många olika anledningar och gör ett fantastiskt jobb. De har olika roller, olika målgrupper och måste såklart finansieras på något sätt. Som konsument kan vi i samma mening gnälla över såväl tv-licens som mycket reklam i kommersiella kanaler. Som mediaköpare måste vi först välja media utifrån målgrupp och vilket problem vi vill lösa. Sedan får vi bestämma om vi ska annonsera, produktplacera eller försöka få andra om prata om oss i traditionella eller i sociala media. Sedan börjar själva jobbet. Lycka till!
