Biskop Mikael Mogren: Det krävs inga mirakel för en hållbar utveckling
Lång tid har det stått grävskopor mellan domkyrkan och biskopsgården i Västerås. Nu i advent blev kommunen klar: Värmen i gatorna är installerad och fjärrvärmen har fått nya rör, eftersom de gamla var från 1958. Jag kommer sakna gänget med grävmaskinister och portugisiska stenhuggare som har arbetat långa pass för att göra Domplatsen vacker. Vi har setts och växlat några ord nästan varje dag. De är verkligen skickliga hantverkare. Med sitt yrkeskunnande kan stenhuggarna känna in ett stenblock och slå till precis så att stenen går itu där de planerat. Det kan man kalla yrkesskicklighet. De har gjort Domplatsen i Västerås elegant som en italiensk piazza. Ut från domkyrkans västport löper huggna strålar som får mig att tänka på andra solstrålar med anknytning till våra trakter: Enligt legenden hängde Västmanlands apostel, Sankt David av Munktorp, sina vantar på solstrålarna. Strålarna i gatstenen på Domplatsen påminner också om Rudbeckius och den sol som är med på statyn av honom framför domkyrkan. Det är nådens sol, alltså en bild för Guds kraft i världen. Nu firar vi advent för att Guds kraft har blivit närvarande genom Jesus Kristus. Ordet advent är latin, och det är en översättning från grekiskan där det betyder just närvaro. Vi firar jul för att Guds kraft närvarar i vår värld, född som Jesus Kristus.
Efter denna mycket torra sommar och höst, tänker jag på solen och dess strålar. Det har varit mycket värme och solsken det här året. Hur ska det gå med vår jord egentligen? Det är illa att människans produktion och konsumtion gör att jordens och därmed vår framtid blir ohållbar. I advent i år kommer vi spendera nära 80 miljarder kronor, bara på julhandeln i Sverige. Det betyder 7 817 kronor per svensk, enligt Handelns utredningsinstitut.
Jag har lyssnat till experter som säger att det inte krävs några underverk för att ställa om till en hållbar utveckling. Det skulle räcka om vi gick ner till den konsumtion som vi hade i Sverige år 1990. Då var jag nyss bliven vuxen och levde ett gott liv, så det tror jag är möjligt. Jag är ofta försiktig vid inköp av nya varor för jag vet att det kostar mycket resurser att tillverka dem. Just nu behöver jag en tjock vinterjacka och jag tittar mig omkring ifall jag inte kan hitta en begagnad. För mig är det med begagnade kläder som med begagnade hus. Bara de är trivsamma och varma så är de okej.
– Men vad ska folk säga? hör jag ibland inifrån mig själv när jag handlar second hand.
Den där ängsliga rösten brukar jag besvara med min kristna tro: Guds kraft i våra liv beror inte på vår status eller förträfflighet. Vi är accepterade som de vi är, och det behöver varken vara kläder som är tjusiga eller senaste bilmodellen. När jag utgår från att jag får vara som jag är och att det är okej då blir det inte så viktigt med mina inköp längre. Den inställningen tror jag vår planet just nu behöver.
