Betygen sjunker för länets niondeklassare

En lägre andel niondeklassare var behöriga till gymnasiet 2017 jämfört med samma tid våren 2014 – åtminstone i fyra av fem kommuner i landet. Det visar Nyhetsbyrån Sirens granskning av den kommunala grundskolan inför valet. – Det förklaras till rätt stor del av elevsammansättningen jämfört med tidigare år, säger Bodil Båvner, utredare på Sveriges kommuner och landsting (SKL).

Publicerad

Totalt sjönk andelen gymnasiebehöriga i 230 kommuner vid en jämförelse av åren 2014 och 2017, enligt Skolverkets siffror. Bodil Båvners bild är trots det att både den svenska skolan och undervisningen blir allt bättre. Men yttre förutsättningar, så som många fler nyanlända elever än tidigare, har påverkat de kortsiktiga och nedåtgående resultaten.

– Det har kommit många som bara gått i skolan i några få år och då får de inte godkänt i nian. Man lär sig inte den svenska läroplanen på den tiden, säger hon.

Mindre kommuner ligger både i botten och toppen, sett till flera viktiga parametrar i skolfrågan. Utöver andelen gymnasiebehöriga har Siren sammanställt förändringarna i elevernas slutbetyg och andelen lärare med behörighet och legitimation under samma period. Siffrorna har hämtats ur Skolverkets statistik för den kommunala grundskolan. Enligt Bodil Båvner har en mindre kommun särskilt lätt att att ta till vara på en positiv trend, då flera olika verksamheter verkar i tätt samspel.

– Men i en svårare situation så blir litenheten lätt något som påverkar negativt, säger hon och exemplifierar med att utflyttning kan leda till nedlagda verksamheter.

Det kan i sin tur leda till att lärare lämnar och att den långsiktiga planeringen – som hon anser är de små kommunernas största utmaning – omöjliggörs.

– Det sammanfaller till viss del med kommuner som minskar eller har mycket glesbygd. Sedan är det så att en del av kommunerna som minskar är de som har tagit emot flest nyanlända. Då får du utmaningar med det också.

Enligt Maria Jarl, universitetslektor i utbildningsvetenskap vid Göteborgs universitet, visar SOM-institutets undersökningar att skolan fallit från första till tredje plats i väljarnas bedömning av viktiga samhällsfrågor jämfört med 2014, men hon tror att den kommer spela en roll i höst.

– Skolan kommer att finnas med i valrörelsen, det är fortfarande en viktig fråga och jag tror att vi kommer se flera konkreta förslag, säger hon.

Regeringen har redan under våren fått backa på förslag om att återinföra ett obligatoriskt estetiskt ämne i gymnasiet och att yrkesprogram ska innehålla högskoleförberedande kurser. Samtidigt menar Maria Jarl att politisk samsyn råder kring flera problem i skolan, så som lärarbristen. Även Bodil Båvner kallar lärarbristen för "den stora utmaningen".

– Inte för att befintliga lärare försvinner, utan för att eleverna blir så många fler, säger hon.

×1 / 2Visa bildtextBild 1 av 2
Powered by Labrador CMS