Sonja har levt med missbruk sedan hon var 16 år gammal. Idag är hon i femtioårsåldern och genom livet har hon upplevt flera tillfällen där hon blivit utsatt för våld, både fysiskt och psykiskt. Ofta handlar är det om män i hennes närhet som utsatt henne för våld. Män, som likt henne själv lever med missbruk.

– Mot en karl har man inte en chans, hur man än gör, berättar hon.

Vad har du gjort när du blivit utsatt för våld?

– Nej, jag har bara låtsas som ingenting har hänt. Man är rädd för att anmäla, för då blir man kallad för "gol-fitta". De kan komma hem till en, om man har ett hem, och leva om och bråka. Jag har inte velat gå till socialen heller.

Sonja är inte ensam. Västerås stadsmission möter många kvinnor i samma situation som henne. Kvinnor som har män i sin närhet som utsätter dem för våld, och som de i många fall har svårt att lämna.

– 20 till 30 procent av våra besökare hit till stadsmissionen är kvinnor, och majoriteten har blivit utsatta för våld på något sätt av män som står dem nära. Ofta är de utsatta av flera förövare men man håller sig till en förövare för att slippa de andra. Som hemlös kvinna måste du skydda dig på något sätt och då väljer man ofta att hålla ihop med en person, trots att den gör dig illa, säger Sofie Berglund som är enhetschef för dagverksamheten på Västerås stadsmission.

Det är även så att de våldsutsatta kvinnorna ofta stöter på männen som misshandlar dem, då de rör sig i samma miljöer. Något som även Sonja har erfarenhet av.

– Häromdagen blev jag osams med en kille och så skulle jag gå ner på bolaget och precis då stod han utanför. Men då tvärvände jag, för jag blev så rädd, säger hon.

Vi ett tillfälle för ett antal år sedan blev Sonja skickad på behandling för sitt missbruk av sin handläggare på kommunen, men grundproblemet handlade egentligen om att hon var utsatt för våld, och behövde skydd för det. Men idag finns inget skyddat boende för våldsutsatta kvinnor med missbruk. Inte någonstans i Västmanland.

– Jag tycker verkligen att det borde finnas ett boende där kvinnor kan känna sig trygga, säger Sonja.

Hon fortsätter:

– Även om det bara skulle vara för natten eller för kvällen så att man känner sig trygg. Det är många kvinnor som utnyttjas i missbruket. Vi pratar väldigt mycket sinsemellan och det är så att alla kvinnor blivit utsatta på ett eller annat sätt. Många kvinnor kommer till mig och berättar, och är jätteledsna och gråter.

Idag finns två härbärgesplatser på kvinnohuset Freja, och även fyra platser vikta för kvinnor på härbärget Eken, där man kan få en sovplats över natten.

– Men det är inget skyddat boende, och på Eken finns männen där också. Vi på Västerås stadsmission har varit i kontakt med Linköpings stadsmission som driver ett skyddat boende för kvinnor och de har även varit här och besökt oss. Vi har sett att det vore bra om det låg hyfsat centralt, och det är viktigt att poängtera att det man vill med ett sådant här boende är att våldet ska minska, och inte i första hand missbruket, säger Sofie Berglund.

Hur skulle ett sådant här boende finansieras?

– Vi på stadsmissionen har sett behovet, men har ingen ekonomisk möjlighet att starta ett boende. Men vi har drivit och driver frågan hos Västerås stad. Sedan i vilken form det drivs menar vi är mindre viktigt.

Sonja heter egentligen någonting annat.

Västerås stad svarar: "Vi jobbar med frågan"

Individ och familjenämnden i Västerås säger att de är väl medvetna om behovet, och att de jobbar med frågan. – Vi vill göra något, för det här är en väldigt utsatt grupp. Det vet vi och vi jobbar med frågan, säger Ann-Louise Molin Östling (S), ordförande i individ- och familjenämnden.

Ann-Louise Molin Östling berättar att man ansökt om pengar som ska gå till att stötta utsatta kvinnor i Västerås.

– Vi har också fattat beslut om att en del av de pengarna ska gå till en uppsökare, som just ska fokusera på kvinnorna. För att vi ska få tag i dem och få en uppfattning om vad det är som gör att kvinnorna inte kommer till de boendeplatser som vi har, vad har de för behov och har de andra behov än männen, säger Ann-Louise Molin Östling.

Det finns idag inget beslut om att inrätta något skyddat boende för missbrukande kvinnor, eller något ytterligare boende som specifikt riktar sig till kvinnor.

– Men vi har en del lokaler som vi har lämnat av andra anledningar, till exempel HVB-hem för ensamkommande som vi inte längre använder. Så vi behöver inte hyra nya lokaler, utan vi har lokaler som vi skulle kunna använda till den här målgruppen, och gör något tillsammans med Stadsmissionen, säger Ann-Louise Molin Östling.

Hon fortsätter:

– Det här är kvinnor som är utsatta på flera olika sätt, och då måste man tänka så att allt blir rätt. Att ett eventuellt boende ligger på rätt ställe och att det finns rätt skydd. Det är mycket som behöver arbetas fram, och det bör göras i samarbete med kvinnorna.