Stort behov av familjehemsplatser i Västerås

Vill du hjälpa så finns det mycket att välja mellan. Du kan stötta organisationer med pengar, du kan ha ett fadderbarn eller skänka prylar och kläder.

Ett annat sätt att ge stöd till någon som verkligen behöver det är att bli kontaktfamilj, familjehem eller jourhem och ta emot ett barn eller ungdom till din familj för att finnas som stöd för någon som verkligen behöver det.

Maud Sandfeldt och Lina Mendenhall Lindén, familjehemsrekryterare på Familjehemsenheten, Västerås stad, berättar att de söker helt vanliga familjer. Det kan vara både par och ensamstående.

Man får inte vara inblandad kriminalitet, missbruk och så vidare och det görs alltid omfattande registerkontroller. Finns man i de registrerna så är det alltid en bedömningsfråga. Många kanske tänker ”inte kan väl vi” och tror att man behöver vara någon slags mönsterfamilj för att komma ifråga för att bli en extrafamilj, men så är det inte.

– Jag får bilden av att folk tror att de måste vara en ”perfekt familj” så vi vill gärna avdramatisera den bilden. De flesta vanliga familjer duger jättebra. Barnen behöver se hur normala familjer fungerar, vardagsbråk och liknande är inget konstigt och inget hinder, säger Lina.

Främst så söker man familjehem som är stadigvarande placeringar. Men även behovet av jourhem, dit barnen och ungdomarna kan komma akut för en kortare period är stort.

– Den största skillnaden mellan ett jourhem och ett familjehem är att man vid en jourplacering inte kan förbereda barnet som kan vara i kris på samma sätt, då det kanske kommer samma dag, eller inom en vecka. Till ett familjehem har man oftast en inskolningsperiod och barnet har förhoppningsvis hunnit landa och börjat reparera sig, säger Maud.

Antalet barn som är placerade i stadigvarande familjehem per år av Västerås Socialtjänst är mellan 200 och 230.

– Just nu har vi ungefär 30 barn som väntar på att få komma till ett familjehem, så behovet är stort. Placeringarna går i behovsordning så har man otur kan man få vänta länge, vi har tyvärr barn som fått vänta sedan i höstas, säger de.

En del av orsaken till att det kan ta lång tid är att man måste matcha barn och familj.

– Ibland vet vi direkt vilka som kan passa, men ibland är det svårt och det är väldigt viktigt att barnet kommer till rätt familj från början.

Men att vara familjehem innebär inte att man ska utföra någon form av behandling.

– Behövs sådana insatser så är inte ett familjehem den rätta vägen, utan då kallar vi in hjälp. Kanske behöver ungdomen komma till ett hvb-hem, ett behandlingshem för vård och boende, eller något annat.

Orsakerna till att barn och ungdomar behöver komma bort från sin biologiska familj kan till exempel vara missbruk, föräldrar med funktionsnedsättningar, psykisk ohälsa eller våld i familjen.

– Vi har också sett att hedersrelaterad problematik har ökat. Det här gäller främst tjejer men även killar.

Innan man får bli jour- eller familjehem görs en lång utredning i olika steg. Bland annat hembesök, djupintervjuer på mellan 2 och 5 timmar med var och en och även samtal med familjens egna barn.

– Vi tar också referenser, minst två, helst en från privatlivet och en från arbetslivet.

Under processen kan man kanske också komma fram till vilken typ av barn som skulle passa, eller inte passa i familjen, säger Lina.

Maud och Lina tipsar om att om man tycker att det känns som ett stort steg att bli jour- eller familjehem direkt så kan man börja som kontaktfamilj.

– Som kontaktfamilj blir man en extrafamilj som träffar barnet då och då, kanske en helg i månaden, kanske oftare.

Avslutningsvis säger de att man som kontaktfamilj jour- eller familjehem gör en jättestor insats för en annan människa.

– När vi väl matchat ett barn eller en ungdom med en passande familj så betyder det jättemycket. Familjen gör verkligen något gott, och här behöver västeråsarna verkligen hjälpa till!