Spåren under Svartåns vatten
I samband med byggandet av en faunapassage i Svartån i Västerås sker en arkeologisk undersökning av alla äldre lämningar som dyker upp. Under hösten har ån tömts på vatten och arbetet med fiskrännan pågår för fullt på åns östra sida.
På färgbilden syns två arkeologer som undersöker resterna av en fyra meter bred dammvall, som annars döljs av Svartåns vatten. Vid dämmet låg på 1800-talet Wickholmska kvarnen. I kajmuren syns också öppningar där vattnet leddes in och ut från kvarnen.
Kvarnen, som syns på det något blekta svartvita fotot, fanns kvar till cirka 1890. Då behövdes vattenkraften till annat, så stadens borgare köpte vattenrättigheterna av änkan Wickholm. Lite längre nedströms byggde man året därpå ett vattenkraftverk, Turbinhuset. Det var en förutsättning för att ASEA skulle flytta från Arboga till Västerås.
På båda bilderna syns till höger Stora Westmannia, som var färdigt 1888. Det är det enda som är sig likt. Det var för övrigt Västerås första hus med centralvärme.
På andra sidan ån fanns trähusbebyggelse på båda sidor om kvarnen. Omkring år 1850 hade tobaksfabrikör Axel Theodard Sundin uppfört en herrgårdsliknande byggnad vid Stora gatan, Sundinska huset. Enligt en äldre beskrivning var utsikten ned mot ån uppenbarligen inte i klass med huset:
”Alla gårdarna hade boningshusen med sina inkörsportar förlagda mot Slottsgatan, varemot uthusen och bakgårdarna, alla ruskiga och osnygga, vette mot Svartån. De utgjorde, dessa gårdars avigsidor, icke just någon skön anblick för dem, som under Fiskartorgets högväxta parkträd sökte en behaglig skugga i varma sommardagar.”
Sundin var en förmögen man så han köpte in en tomt vid Svartån, rev husen och anlade en park som han sedan donerade till staden. Kvarnen var borta år 1891, några år senare lades fler tomter till och så skapades den nuvarande Stadsparken.
Fotnot: Texten är tidigare publicerad på Länsstyrelsen Västmanlands hemsida.
