The Waves firar 30 år med flera spelningar
Bandet är från Västmanland – men tonerna är irländska. Nu firar The Waves 30 år som band. Det gör de med en spelning Västerås nyaste nattklubb Nostalgii Functional Club som är en del av restaurangen Bra hak.
Vi tänkte ett tag att vi skulle lägga av – men det fick vi inte för publiken
Bandet The Waves, med medlemmar från Ramnäs, Västerås, Kolsva och Uddevalla, har spelat ihop sedan 1989.
I år firar medlemmarna i bandet, Sören ”Fritte” Fridolfsson, Jan Fridolfsson, Lasse Lennartsson, Teuvo Kanerva och Jocke Åkerlund, 30 år som band – bland annat med en spelning på Nostalgii Functional Club, som är Bra hak:s nyaste del, den 26 januari.
Bandet spelar traditionell irländsk musik och beskriver bandet The Pogues, kända bland annat för julhiten ”Fairytale of New York”, som en av sina största inspirationskällor.
– Allt började med att jag såg en video på MTV med dem och jag blev helt fascinerad, helt såld! Jag hade spelat med en massa olika band, men när jag såg dem tänkte jag: ett sådant band ska jag ha, berättar Sören ”Fritte” Fridolfsson, som är orkesterledare och spelar fiol, mandolin, gitarr, banjo och sjunger i bandet.
Efter upptäckten samlade han ihop ett gäng musikervänner, som spelat ihop sedan dess. Vissa medlemmar har bytts ut genom åren men Sören ”Fritte” Fridolfsson och hans bror Jan Fridolfsson har varit med i The Waves från början. Bandet har under åren spelat på flera ställen runt om i Västmanland, bland annat klassiska Village i Västerås, Skantzen i Hallstahammar och Sätra brunn.
– Det kommer mycket folk på spelningarna och det är jättekul att det håller i sig. Vi tänkte ett tag att vi skulle lägga av – men det fick vi inte för publiken, säger Sören ”Fritte” Fridolfsson.
I år firar bandet 30-års jubileum, och förutom spelningen i slutet av januari kommer bandet att göra några spelningar på andra ställen runt om i Västmanland, framför allt i samband med St Patrick´s day, Irlands nationaldag som firas den 17 mars.
Hur kom det sig att det blev just Irländsk musik?
– Det började väldigt tidigt för mig. När jag muckade från lumpen så skulle vi åka till Åland för att supa och skrika, för det skulle man göra när man muckade. När vi kom till Stockholm stod det ett gäng på Sergels torg och spelade fiol och gitarr – och jag blev helt förstenad. Jag tänkte: ”vad är det här för musik?”. Jag kunde knappt gå därifrån. Och det var irländsk musik. Sen har jag varit på Irland säkert tio gånger efter det.
30 år som band – ni har aldrig haft någon kris och tröttnat på varandra?
– Nej, inte vad jag vet. De andra kanske är trötta på mig ibland, säger Sören ”Fritte” Fridolfsson och skrattar.
