Järnmannens tips: Så blir du en bättre långlöpare

– Till att börja med gäller det att skynda långsamt, inte direkt ge sig på för långa distanser för då kommer kroppen att ta skada. Man ska bygga upp slitstarka muskler istället för stora tunga muskler, säger Överfjord.

Vad pratar vi om för distanser i inledningen?

– Från soffliggare så pratar vi om 5 km, men är du en som springer milen eller en halvmara är det att man ska bli van att springa 35 km på arna. Jag brukar säga att man kan tävla i dubbla distansen mot vad man tränar. Springer man en halvmara på träning så fixar man ett maraton. Fixar du ett maraton fixar man säkert ultravasan. Men man ska inte ge sig på det för fort och inte fastna i fällan med alla löpappar där man vill visa alla hur långt man har sprungit.

Vad rekommenderar du?

– Jag skulle säga att man till att börja med håller sig till varannan dag där man varvar mellan en mil och en halvmara och när man är bekväm med det går man uppåt. Jag skulle säga mellan 40-70 km i veckan innan man är riktigt stark.

Hur lång tid av förberedelse tar det innan man är redo för ett maraton?

– Det räcker med ett år. Om man bestämmer sig på hösten kan man nog springa Stockholm Maraton till sommaren. Bara om man inte bestämmer sig i augusti och börjar springa 30 km bara för att du kan, då kommer man troligtvis få ont i knän och fotleder. Det är bättre att springa 10, 15 & 20 km till en början och ju närmare loppet man kommer testar man på 30 & 35 km. Då har man musklerna och det handlar om att ha slitstarka muskler än att de är stora. Om man gymmar ska man hellre köra upprepade gånger på lägre vikter än att lyfta tungt.

Förutom själva löpmomentet, vad måste man mer ha för egenskaper för att bli duktig på långdistans?

– Det är pannbenet, man får inte bli för bekväm. Det märker man på många tävlingar som Ironman, man får inte bli bekväma och bekymrad över skoskav och väderförhållanden och tänka på det under ett lopp. Det gäller att bli van att springa när det är obekvämt. Jag kan ge mig ut innan frukost på mina träningspass och då springer jag fast jag är lite hungrig och småtrött, då blir det en bekväm känsla när du springer ett lopp när du är både utvilad och mätt.

– Man får inte hitta ursäkter utan man måste vara beredd på det mesta under ett lopp. Alla har ont i ett maraton, även eliten. Efter 35 km plågas alla i ett maratonlopp oavsett om du vinner eller kommer sist, avslutar Daniel Överfjord.