Nu försvinner karensdagen – så fungerar nya regeln

Från och med 1 januari har karensdagen vid sjukdom försvunnit. Istället införs ett karensavdrag. Syftet är att få ett mer rättvist system, även för dem som arbetar obekväma arbetstider.

Publicerad

Från och med 1 januari har ett flertal nya regler och lagar införts i Sverige. En av förändringarna gäller den tidigare karensdagen som nu tagits bort.

De flesta arbetstagare får sjuklön vid korta sjukfall och tidigare fanns en karensdag som gjorde att du inte fick någon ersättning första dagen. Istället införs ett karensavdrag på 20 procent av en genomsnittlig veckoersättning i form av sjuklön.

Karensavdraget ska ge rättvisare förutsättningar för olika yrkesgrupper vid sjukfall. Förslaget gynnar yrkesgrupper såsom undersköterskor, sjuksköterskor, brandmän och poliser som jobbar obekväma tider.

För arbetstagare med koncentrerad arbetstid kan reglerna göra att en relativt stor del av inkomsten försvinner om karensdagen infaller under en dag med ett långt arbetspass på obekväm arbetstid.

– Det är välfärdsyrken såsom undersköterskor och personliga assistenter som drabbas hårdast av karensdagen i och med att det är vanligt med kvällsjobb och jobb över jul och nyår i välfärden. Det tycker vi är orättvist och något vi vill ändra på, förklarade socialminister Annika Strandhäll i samband med att propositionen lämnades in.

Så funkar nya reglerna

► Sjukperioder som påbörjats tidigare än 1 januari 2019 ska behandlas enligt nuvarande bestämmelser. 

► Om den anställde återinsjuknar inom 5 dagar ska sjukdagarna i den nya sjuklöneperioden läggas samman med sjukdagarna i den tidigare sjuklöneperioden. 

► Karensavdrag ska inte göras vid fler än tio tillfällen under en tolvmånadersperiod.

► Den närmare beräkningen av karensavdragets storlek ska få bestämmas genom kollektivavtal.

► Egenföretagare som bara har inkomst av annat förvärvsarbete (t ex inkomst av näringsverksamhet) berörs inte av ändringarna, de kommer fortsätta i det gamla systemet.

Powered by Labrador CMS